Heja, heja!

Kom ni ihåg det där inlägget för ganska länge sedan då jag sa att jag skulle läsa Martina Haags Heja, heja för att bli inspirerad att komma igång med springandet igen. Fugerade det? Nja, jag var i all fall ute och sprang en gång en mycket kort runda. Jag ville mer men tydligen var jag inte tillräckligt motiverad och dessutom fick jag hälsporre. Inte bra, inte bra.
Men till boken. Det var en fantastiskt underbart litet läsprojekt som jag hade. Gillade den väldigt mycket, hur hon bjöd å sig själv i något som jag själv tycker är jobbigt och hur hon lyckades förvandla tungt springande till roligt text. Stort plus i kanten. Numera får jag nog betrakta Martina Haag som något av en idol som lyckades vända icketräning till Marathon.
Mitt mål i framtiden är kanske inte att spinga Marathon men jag skulle vilja kunna ta mig igenom blodomloppet nästa år som en löpare istället för en gående person. 5 kilometer känns som ett vettigt mål.
Och jag - nu har jag äntligen kommit igång med träning och i alla fall löpning på löparband.
Tack Martina Haag. Jag kommer hålla utsikt efter fler av hennes böcker.
Tips på fler böcker i samma tema tas tacksamt emot.