Betvingade

Betvingade av Simona Ahrnstedt kräver ingen närmare introduktion. Många verkar ha läst den, många verkar vilja göra det och nu har jag gjort det.
Illiana och Markus träffas av tillfälligheter som inte är helt optimatiska. Hon blir bortförd av en av Markus män (helt felaktigt kan tilläggas) och han råkar döda en av hennes bröder. Ingen lysande inledning om jag får säga vad jag tycker. Som följd av allt detta tvingas de båda gifta sig mot sin vilja men det verkar bli rätt bra i alla fall. För annars hade det uppenbarligen inte kunnat kallas romance.

Jag gillar det här. För vad finns det inte att gilla. Det är kärlek, det är vackra beskrivningar av ett medeltida Sverige i försommarskrud. Det är målande beskrivningar om kläder och platser, så där som jag verkligen vill ha det. Författaren lyckas verkligen skriva så att jag förflyttas tillbaka i tiden. Jag läser en hel del historiska romaner av olika slag och ibland kan jag liksom inte låta bli att fundera över hur lätt det är att kontakta människor på andra sidan jordklotet idag. Det är bara att ta upp telefonen ur fickan. När jag läser Betvingade så hinner jag inte ens tänka tanken för jag har verkligen förflyttats bakåt i tiden och det är ett av de högsta betyg jag kan ge en författare. Att lyckas förflytta ut mig från mig själv. Så jag kommer definitivt att försöka få tag på Ahrnstedts första bok. Det här vill jag verkligen ha mera av.

Tack Damm förlag för recensionsexemplaret.