Lovord

Ja, jag hade hört alla lovordande recensioner om boken men inte i min vildaste fantasi kunde jag föreställa mig detta. Jag öppnade bokens pärmar och... ja ärligt talat förstod jag ingenting. Vad är det som händer, är det verkligen engelska och inte något konstigt språk som jag inte förstår ett ord av, vem är vem och varför. Men någon stans runt sidan 100-150 så börjar det sakta men säkert tändas ett litet ljus och från den stunden fanns det ingen återvändo. Det är fantastiskt, det är fruktansvärt sorgligt, det är underbart. Jag funderar många gånger hur detta kan vara en ungdomsbok för så svart och djup tycker jag att den är. Men samtidigt är den en otroligt varm historia om en vänskap som jag inte kan låta bli att bli lite avundsjuk på. Och kärlek. Och utanförskap. Och lite mera vänskap.

Jellico Road av Melina Marchetta är definitivt en bok som kommer att leva kvar i mitt minne ett bra tag framöver och som jag varmt kan rekommendera. Jag tänker faktiskt inte göra en längre recension för risken finns då att jag tråkar ut er och gör er lika förvirrade som jag känner mig så här precis efter. Om ni vill veta vad den handlar om kan ni ju alltid kolla här (och passa kanske på och köp), och framför allt vill jag uppmana alla till att läsa den.