En smakebit på søndag: Chanslös

När det känns som om man vissa veckor helt enkelt inte hinner med sitt liv så är det bra att ha några fasta saker/rutiner att återkomma till. Där i får jag nu räkna min medverkan i En smakebit på en söndag hos bloggen Flukten fra virkeligheten.

Denna veckan läser jag Chanslös av Gail Carriger som är andra delen om Miss Alexia Tarabotti eller numera Lady Maccon. Mycket trevlig läsning som är både spännande, och bra men framför allt måste jag tillägga att jag älskar humor som böckerna innehåller. Precis rätt typ av ironi och sarkasm för att det här ska passa mig som handen i handsken.
Boken handlar om Alexia som lever i London på 1800-talet, under alla uppfinningarnas tid. Alexia är själlös och umgås mycket med både vampyrer och varlulvar - framför allt sin varulvsmake Lord Maccon och hon verkar ständigt hamna mitt i alla problem som uppstår. Har inte kommit så långt in i andra boken så jag kan inte säga så mycket vad den handlar om eftersom jag försökt passa mig från att läsa baksidan.

Veckans citat är hämtat från början av boken, sidan 5.

Alexia Maccon, lady Woolsey, drottningens muhajh och Storbrittaniens viktigaste övermänskliga vapen, vaknade blinkande ur en djup sömn.
"Det var inte jag", sade hon automatiskt, utan att ha en aning om vad hennes make gormade om.
I vanliga fall brukade det förstås ofta ha med henne att göra, men vad det var som retat upp honom så här tidigt på dagen så var det nog ändå bäst att inte genast erkänna sig skyldig. Alexia knep ihop ögonen och kröp längre ner under det varma duntäcket.