Sen kommer man till läsandet. Jag kan läsa baklänges, uppochner och spegelvänt utan några större problem. Det här med att man läser första och sista bokstaven i ett ord är jag också väldigt väl medveten om att jag klarar av. Men tydligen inte alla gånger, visade det sig för ett tag sedan.
Sambon och jag stod och skulle köpa chips. Jag sa snabbt att jag ville ha Vikingchips. Observera V-I-K-I-N-G. Men sen konstaterade jag att de har ju stavat fel på viking. Det är ju inget ck i det ordet. Långt senare när jag kom hem konstaterade jag att de inte alls hade skrivit fel utan att det är jag som i alla år läst fel. Chipsen heter Vickning. Helt annan sak! (Fast viking var i alla fall tuffare.) Har ni någon gång läst så totalt fel?
Jag har också läst sådär fel på den där påsen, genant :)
SvaraRaderaJa visst är det.
RaderaHaha, jag läser också alltid vikingchips!
SvaraRaderaKonstigt det där.
RaderaHaha, känner igen det där! Jag funderade i flera månader över varför Pocketshop hette "Den lilla boklådan" på Twitter, det är väl ingen liten boklåda? Men plötsligt en dag såg jag ju att det stod "Den lila boklådan". Mycket mer logiskt!
SvaraRaderaIbland får hjärnan till det precis som den vill. Ibland är det underligt att man över huvudtaget ser stavfel.
RaderaHaha jag brukar göra likadant med vissa saker. Kan verkligen läsa en mening eller ett namn eller något flera gånger innan jag inser att jag läst det helgalet.
SvaraRaderaMan kan ju undra varför hjärnan gör så här mot oss. Allt hade blivit mycket lättare om allt hade blivit rätt från början.
Radera