Bokbloggsjerka 14-17 februari

I fredags hann jag inte med att svara på veckans bokbloggsjerka hos Annika så nu tänkte jag att det var dags. Veckans fråga är väldigt intressant tycker jag och det är en jag har funderat på kring ett tag.

Skriv om för- och nackdelar med att vara en slav under böckerna, och ge gärna tips på hur du brukar skapa mer tid för mer läsning.

Ända sedan jag var liten har jag varit slav under böckerna som Annika uttrycker det. När jag var i tonåren bodde jag med böckerna, de följde med på toaletten, när jag åt, när jag var ute och när jag gick och la mig. Periodvis har jag fullkomligt slukat böcker hela. Mamma och pappa som har varit så snälla och lagt grunden till mitt läsande och alltid tyckt det var viktigt tröttnade tillslut på att aldrig få se mitt ansikte. Jag minns att pappa brukade slita boken ur händerna på mig och säga att nu var det nog för ett tag och så var han så "elak" så han gick och gömde boken för mig. Nu som vuxen kan jag förstå att det kanske kunde finnas en måtta på det hela men då kunde jag inte förstå han grymhet. Boken var ju spännande.

Böcker för mig har alltid varit en verklighetsflykt och det är väl egentligen något som man kan se som både positivt och negativt. De perioder då jag varit lite mer involverad i andra människor är de perioder då jag inte läst så mycket. Jag har aldrig haft kompisar som läst lika mycket som jag eller som haft det intresset. Genom att läsa har jag istället skärmat mig från andra människor och inte haft ett så där väldigt socialt liv. Böckerna fungerar istället som mina vänner.

Och tänk så mycket jag har fått uppleva genom böckerna. Det kan man ju definitivt se som ett stort plus. Jag har fått resa över hela världen, känna kärlek och hat (okej det gör man kanske i verkliga livet också), träffa magiska varelser, ätit god mat, övat trolldom och mycket, mycket mer. Och alla människor jag har mött.

Och så kom bloggen. Bloggen har varit ett otroligt lyft i min läsning då den låg på sparlåga i några år, efter det att jag träffade sambon och var extremt träningsfixerad ett tag. Med bloggen har jag fått möta andra människor med samma intresse för böcker som jag, jag har fått diskutera intressant litteratur, jag ska få åka på bokmässan och förhoppningsvis träffa massor med trevliga bokbloggare. Tyvärr finns det lite negativt med bloggen också. Som det är nu känner jag en större press att läsa, jag får ju så många underbara recensionsexemplar och så mycket tips som måste omvandlas i nya böcker. Mitt bokhandlande har växt lavinartat de senaste åren (pengar!!). Ibland förtar allt som måste läsas lite nöjet av att läsa. Då gäller det att stanna upp och andas en stund för att sedan vara med på karusellen igen. För trots att det ibland känns lite stressande så skulle jag inte vilja byta ut det för allt i världen.

Men hur skapar jag mig då lästid. Det är egentligen inte så svårt för mig att få till några timmar per dag. Jag bor tillsammans med en blivande make och två katter, alla dessa är ganska självgående. Sen är jag inget större fan av att städa, laga mat, tvätta och andra tråkiga hushållsysslor. Därför väjer jag ofta boken före städandet, tyvärr. Men det är ingen mer än jag och sambon som ser den röra som ibland drabbar vårt hem så jag orkar faktiskt inte bry mig jättemycket om det. Dessutom tittar jag väldigt sällan på tv och film. Det är bara datorn och bloggen som då och då snor lästid från mig. Och så träningen som jag äntligen kommit igång med igen. I övrigt har jag så mycket lästid jag vill. Helgerna framför allt och de kvällar min sambo jobbar och jag är alldeles ensam hemma.

Det här blev ett extremt långt och ganska rörigt svar på veckans jerka känner jag. Men så får det bli den här gången. Det var i alla fall väldigt skönt att få skriva denna texten.