En Engelsman i Paris

Nicolas Barreau heter författaren till bok En Engelsman i Paris och detta är boken med den perfekta början som jag har skrivit om här. Det är en bok om böcker och om mat, om Paris som gör att jag blir vansinnigt sugen på att åka dit, men framför allt är det en bok om kärlek, onödigt komplicerad när allt kunde varit så enkelt.

Aurélie (älskar namnet) är 32 år gammal och driver en restaurang. Hon har precis blivit dumpad av pojkvännen och i ren desperation vandrar hon på Paris gator. Av en slump hamnar hon på en lite mysig boklåda och köper där boken En Engelsman i Paris. Boken slukar hon över en natt och inser att det är henne boken handlar om. Hur kan det gå till. Hon börjar nu en vansinnig jakt på svaren som enbart författaren kan ge henne.
André är förlagsredaktören som har hand om boken. Men han är också något mer och han har både väldigt svårt att hjälpa Aurélie i hennes jakt efter författaren. Han har nämligen en hemlighet.

Det här är helt igenom en mycket mysig bok. Den innehåller massor av värme och jag mår bra av att läsa den. Först och främst när jag plockade upp den var de helt kart titeln som lockade mig och titeln lever upp till den läsupplevelse jag väntade mig. För mig ligger kanske inte själva behållningen i karaktärerna även om de givetvis spelar en stor roll. Nej för mig är det miljöerna som gör det. Jag upplever dofter, gemenskap, synintryck och ett lugn. Som jag skrev tidigare så blir jag väldigt sugen på att åka till Paris. Synd bara att maken inte är så intresserad av att åka dit.
Boken passar sig helt enkelt bäst i soffan/fåtöljen med ett glas rödvin till och kanske lite fransk musik på i bakgrunden om man skulle råka äga någon sådan.

Måste ge ett extra plus till bokens avslut. Den avslutas nämligen med två recept som förekommer i boken och som jag (trots mina bristande matlagningskunskaper) är väldigt sugen på att laga. Det är sådana detaljer som verkligen gör boken minnesvärd.

Tack Månpocket för recensionsexemplaret.