Bokmässan #7

Vi fortsätter på barnspåret vad gäller uppladdningen. Jag är trots allt förskollärare och det finns väldigt många, förhoppningsvis väldigt intressanta, inlägg om barns läsande i förskoleåldern och deras lärande. Intressant och jag lovar det kommer fler än detta inlägg...

En favoritkaraktär i sagorna sedan jag var liten är Petsson och Findus. Många med mig har fått äran att sugas in i Sven Nordqvist fantastiska illustrationer. Som liten älskade jag mest bilderna, som vuxen har jag definitivt mer om mer lärt mig uppskatta berättelserna. Älskar hur gubben Petsson fungerar som en förebild för det undersökande och upptäckande barnet. Han har alla sina klantiga uppfinningar som jag bara älskar och som jag kan skratta högt åt. Sen har vi Findus. Den egoistiska och nyfikna katten som faktiskt är allt vad ett barn är, vill veta, vill prova, vill vara i centrum, vill kunna allt själv, vill inte visa sig lite. Det är helt enkelt fantastiskt. Det finns bara en nackdel med Petsson och Findus, man kan inte ha boken som högläsningsbok i större grupp. Boken förtjänas att ligga på mage på golvet och läsas, bara några få stycken som ligger och tittar på bilderna tillsammans, upptäcker alla roliga figurer och saker och framför allt kräver böckerna samtal mellan barn och vuxna. Jag älskar ordet medupptäckare och det är precis vad den vuxnas roll i dessa böcker bör vara.

Mina minne om Mamma Mu och Kråkan däremot kan sammanfattas till fantastisk barnmusik. Små cyklar som far omkring, Balansvisan, Vi har fått en konstig ko och många mer. Jag kan däremot inte minnas att vi läste mycket om Mamma Mu i min barndom. Vilket är lite synd för ärligt talat så har jag börjat älska den konstiga kon som innehåller så mycket ordvrängeri, tokiga upptåg och humor. Samtidigt är böckerna lärorika och kan det bli bättre än så. Kråkan är helt klart min favorit. Negativitismen är klockren. Kan inte är nog Kråkans favoritintryck, eller ska inte. Jätteroligt är det i alla fall och jag kan lova att jag kommer definitivt att läsa Mamma Mu och Kråkan i framtiden för mina barn.

Av alla dessa anledningar ser jag mycket fram emot att försöka gå på detta seminarium.

Lördag klockan 11:30-11:50 Radarpar med karaktär, Om Mamma Mu och Kråkan och Pettson och Findus
Jujja Wieslander och Sven Nordqvist berättar om hur det är att leva med sina skapelser under en längre tid och hur de utvecklas i text och bild. Vad är det som gör en bilderboksfigur till en riktig karaktär? Vad kännertecknar Mamma Mu och Pettson och vilken betydelse har relationern till Kråkan och Findus, som utför den andra hälften av respektive radarpar?