The Sleeper and the Spindle av Neil Gaiman & Chris Riddell

Det här är berättelsen om de två kungarikerna som delas av en stor bergskedja som ingen kan ta sig över. Det är berättelsen om hur det ena kungariket snabbt håller på att försänkas i djup sömn och hur drottningen i det andra landet ger sig in i riket för att rädda det. Det är nämligen så att drottningen själv en gång har varit utsatt för den djupa magiska sömnen och därför borde vara immun. Tillsammans med tre dvärgar korsar hon bergskedjan, fast under den, och ger sig ut på sitt uppdrag. Men vem är det egentligen som behöver räddas?

Jag och Neil Gaiman är kanske inte de bästa vänner. Jag har läst The Ocean at the end of the Lane och Coraline och kanske inte varit överförtjust i någon av dem. Men när det helt plötsligt hamnar om en illustrerad bok som är en retelling av både Snövit och Törnrosa så blir det helt plötsligt rätt. För jag tycker mycket om den här boken. Jag älskar historien och framför allt älskar jag bilderna och så älskar jag givetvis slutet, vilket är ganska så otippat. Det här är också en studie i kvinnor kan, hur lite betydelse kungar och prinsar har. Det är bara dvärgarna av manligt kön som har en viss betydelse för historien och det är väldigt uppfriskande.

3 anledningar till varför The Sleeper and the Spindle är värd att krypa upp i fåtöljen med:

1. Helt enkelt för att det kan vara en av de vackraste böckerna jag äger i alla fall. Allt är vackert med den, från skyddsomslaget till själva omslaget, till illustrationerna till berättelsen. Det är så fint.

2. Det är en ny fräsch variant av annars väldigt trevliga sagor.

3. Jag måste helt enkelt berömma Gaimans berättarkonst. Även om jag inte varit stormförtjust i övriga berättelser så kan han det här med att skriva. Här har jag aldrig hittat något fel.

The Sleeper and the Spindle får 4+/5 i betyg av mig.

Vill också läsa Hansel & Gretel av Gaiman. Kan bli hur bra som helst.