Lönnmördare av Jerker Hultén

Det har nu gått två år sedan Vera och Albin mötte alla drakarna i Drakhjärta och Hamnskiftare. Det har varit två relativt lugna år. Men nu verkar det hända saker igen. Deras föräldrar och blir förgiftade av en lönnmördare, och för att kunna hitta botemedlet så ger sig Vera och Albin ut på en jakt för att försöka få tag på Lönnmöradaren. Men det är inte så enkelt som det verkar, för faktiskt verkar det som om även den onde trollkarlen som de dödade i första boken är tillbaka.
Längs sin väg möter de på många varelser och de får hjälp där de många gånger minst anar det. Men ska de hinna innan giftet i föräldrarna har en dödlig utgång.

Jag gillade första boken i serien väldigt mycket. Jag tyckte den var söt, underhållande och spännande. Så fick jag tredje boken i min hand någon gång under 2015 och kom på att jag ännu inte hade läst bok två, trots att det stod där i bokhyllan. Detta måste ju åtgärdas. Och det ångrar jag inte alls.
Denna boken skiljer sig en del från första boken enligt min mening och här möts vi lite mer av en klassisk episk fantasybok - typ Sagan om ringen - fast för en betydligt yngre läskrets.
Jag är ju av den åsikten att jag gillar böcker som handlar om en vandring/jakt genom mystiska landskap för att övervinna ett väldigt svårt hinder. Och det är precis vad den här boken är. Sen är det ju inte fel att man får möta de där spännande varelserna som jag är så förtjust i som dvärgar och troll, men även en del varelser som författaren verkar ha hittat på själv, med inspiration av andra varelser.
Om jag gillade första boken så måste jag säga att jag nog nästan gillar den här boken ännu mera. Det enda jag kanske är lite missnöjd över är att jag får möta lite för lite av drakarna, och att det var lite, lite för länge sedan jag läste bok ett. Och det sista är ju enbart mitt eget fel. Jag har nu som sagt även bok tre hemma i min bokhylla och eftersom bok två slutade med en cliff-hanger så måste jag se till att läsa den väldigt snart.

3 anledningar till varför Lönnmördare är värd att krypa upp i fåtöljen med:

1. Den dvärg som Albin och Vera slår följe med (kan tyvärr inte komma ihåg hans namn) tyckte jag väldigt mycket om. Han var av den sorten som skrattar faran mitt i ansiktet och sen kanske inte alltid lyckas på allra bästa sätt. Väldigt underhållande.

2. Jag gillar Albin och Veras magiska förmågor. Framför allt Albins tror jag som är en hamnskiftare. Det hade varit så himla roligt att kunna förvandla sig till vilket djur man vill. Ibland undrar jag dock varför han inte förvandlar sig till en drake han också. Det hade ju varit väldigt praktiskt ibland.

3. Det sista jag gillar väldig mycket är Lönnmördaren. Man får läsa utifrån hans synvinkel med jämna mellanrum och det tycker jag mycket om för det förhöjer historien enligt min mening. Jag hade nog till och med haft lite fler stycken om honom.

Lönnmördare får 4/5 i betyg av mig.

Tack Idus förlag för boken.

Boken finns att köpa hos Adlibris, Bokus och Cdon.