Sidor

2016-06-09

Veckans utmaning: Min skog

Tänk dig att du vandrar en liten asfalterad väg. Längs sidorna ligger det små trevliga hus och många av dem har ett namn. Till vänster har du en äng där det växer fullt av någon rosa blomma som du inte riktigt vet namnet på och samtidigt som ängen börjar ta slut så tar träden vid.
Det börjar med ekar, för du befinner dig faktiskt i landskapet där eken istället för en blomma får vara landskapets symbol. Efter ekarna tar alla andra möjliga träd över, där är tall, björk, bok och gran och samtidigt blir den lilla asfaltsvägen till en grusväg. In till höger går en mindre väg och där vet du att granarna växer tätt och trollen bor under varannan sten. Men du ska rakt fram.
Efter att du har gått ytterligare en liten bit så blir grusvägen till en stig, ungefär samtidigt som du stöter på den där ruinen av ladan. Nu får du titta efter vart du går för här har vildsvinen bökat och ormar kan komma slingrande. Du kommer ut på en stor äng, eller en gammal hage, mitt bland träden. Nu är du nästan framme. Du ska bara gå över ängen och genom dungen och där... ja, där ligger sjön som är paradiset på jorden. Åt vilket håll du än tittar ser du nu bara vatten och skog. Ja för här är skogen som vackrast och här njuter i alla fall jag som allra bäst när det är sommar.




Den här veckan pratar Kulturkollo skog och utmaningen går ut på att måla upp eller visa på sin favoritskog. Över lag är jag en riktig skogsmänniska. Älskar att ta på mig grova skor och bara gå ut i en skog och sätta mig. Där är lugnet och där är tystnaden.
Jag känner mig väldigt privilegierad som har fått växa upp där jag växt upp. I en liten by ungefär en mil utanför Karlskrona har jag närheten till skogen, jag har närheten till havet, jag har ängar och hagar, en å och en motorväg (för att visa på kontrasterna). Det enda jag egentligen saknar är de höga bergen, men dem hade jag när jag var liten, för då var minsta lilla kulle ett högt berg. Idag bor jag med en bokskog som närmsta granne och helt ärligt tror jag inte att det finns något vackrare än just detta när den precis slagit ut. Men i Blekinge finns inte bara bokskogen och blandskogen. Där finns granskogen och tallskogen också. Vi kallas ju trots allt för Sveriges trädgård.
Bor man i Karlskrona ska man ju också älska havet. Det hör lite till. Och visst älskar jag havet men det slår ändå inte den där lilla sjön mitt inne i en blandskog. För skogen är vackrare och mer rofylld och sjön är det bästa badstället som finns...


6 kommentarer:

  1. Svar
    1. Tack. För en gångs skull har jag varit fotograf själv så det är kul att höra.

      Radera
  2. Vilken fin berättelse om favoritskogen. Skogssjöar är trevligare att bada i än havet, inte lika kallt och "hårt".

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack. Skogen uppmanar på något sätt till att vara lite poetisk och filosofisk. Och sjöar är definitivt bättre att bada i, i alla fall om de är små och rena som den här är.

      Radera
  3. Jag älskar också skogen och var nog lite av en skogsmulle när jag var liten. Bodde nästan mitt bland träden då och hade också en liten sjö där. Och berg :) Det är ett fantastiskt sätt att växa upp på.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, det kan nog vara det allra bästa...

      Radera