Förlorat ansikte av Anna Karolina

En ung kvinna lämpas utanför akuten. Någon har kastat syra i hennes ansikte och det är helt förstört. Ledtrådarna är nästintill inga förutom att det var en mörk bil som lämpade av henne. 
Inom polisväsendet har det nu kommit fram att Amanda har barn tillsammans med polismördaren Adnan som dessutom är efterlyst för mordet på drogdrottningen Helena Kraljevic. Så Amanda står inte precis högt i kurs. Därför får hon i uppdrag att sitta och vakta utan för kvinnan med syrans sjukrum. Till sällskap har hon Samir - Adnans bror - som gör aspiranten och inte direkt heller har det så lätt. Uppdraget är ett riktigt skitgöra. Och inte blir det bättre när det kommer ett sms.

Det här är tredje boken om Amanda och Adnan jag läser nu. De två första böckerna Stöld av Babian och Står dig ingen åter har jag fullkomligt älskat så jag såg verkligen fram emot att läsa även denna. Förlorat ansikte får mig tyvärr inte riktigt lika investerad i berättelsen som de två tidigare böckerna. Den griper inte riktigt tag i mig på samma sätt. Tro mig inte fel - den är absolut inte dålig, jag kan bara inte försjunka i den på riktigt samma sätt som tidigare delar. Och helt ärligt tror jag mest att det beror på mig för senaste tiden har jag läst ganska många fantastiska deckare och därför är jag kanske lite trött på genren. Det kan också ha att göra med de sjukt höga förväntningarna och det faktum att jag för tillfället har så himla många böcker jag vill hinna med just precis nu.

För att bortse från den lilla parentesen och bara koncentrera sig på att recensera den här boken så är den bra. I den här delen av serien kommer det in en del nya karaktärer och brottsregistret utökas en aning.Nu har vi läst två böcker om familjen Kraljevic så att det kommer in nya skurkar i berättelsen gör inget. Samtidigt kommer det in gamla bekanta i form av till exempel Magnus Blomberg som har sluppit ut ur fängelset. Att man hela tiden rör sig i samma kretsar (trots en del nya inslag) förstärker trovärdigheten i den här boken och det tycker jag om. Jag fortsätter också bry mig väldigt mycket om Amanda även om hon inte på något sätt är vår typiska kvinnliga huvudrollspolis. Hon är tuff, hon är hänsynslös och hon sätter hela tiden sig själv i första rummet. Det är bra att hon är lite mörkare - kanske inte korrumperad men kanske ändå inte så långt ifrån. Samir är ett nytt inslag. Han har visserligen figurerat lite i utkanten av de tidigare böckerna men nu får han ta mer plats. Och jag ser fram emot att se hur det kommer att gå för honom. Och så är det ju Adnan. Jag kan inte låta bli att ha en sådan där ofrivillig lite bad boy crush på honom. Vet absolut inte vad det är som gör det men jag kan inte låta bli.

Jag vet att jag i de tidigare böckernas recensioner har talat en hel del om jargongen och språket författaren har använt. Tyvärr tycker jag att jag saknar det lite i den här boken. Det finns där på några få ställen, men inte alls i den utsträckingen. Det kan i och för sig bero ganska mycket på att i den här boken har vi kommit ifrån gatan ganska så mycket och från småbuset. Synd är det i alla fall eftersom jag såg det lite som hennes (författaren) styrka - att få till en väldigt trovärdig dialog och ett troligt språkbruk.

Handlingen måste också omnämnas med några ord för det är trots allt en handlingsstyrd bok. Det handlar återigen om droger och det är absolut ingen spoiler för det kommer fram redan i de första kapitlen. Spänningen är att försöka få allt att hänga ihop - från kvinnan som fått syra i ansiktet, till det mystiska smset (skriver man så?) till droghandeln. Det händer hela tiden saker som får mig att fundera och undra. Ibland tror jag att jag vet hur allt hänger ihop, men sen är det inte så ändå. Jag kunde inte alls lista ut hela handlingsförloppet. Så spänningen är där helt klart rätt igenom hela boken.

3 anledningar till varför Förlorat ansikte är värd att krypa upp i fåtöljen med:

1. Amanda som polis är något uppfriskande att läsa om. Inte på ett sätt så att du som läsare ska tro att här kommer den goda, gulliga lilla polisen. Nej hon är mer av en typisk manlig karaktär egentligen och det är skönt att se att inte enbart män måste vara de mörka - utan även kvinnor kan.

2. Jag måste nämna relationen mellan Adnan och Amanda. Det är kanske inte först och främst där handlingen är uttänkt i den här boken, men det är en av de stora orsakerna till varför jag vill fortsätta läsa serien, igen och igen och igen. Ibland är det oviktiga det viktiga för läsaren :)

3. För att hela handlingen är så pass trovärdig och speglar vårt samhälle så otroligt bra. Samtidigt som det är fantastiskt bra så är det inte utan att det är lite skrämmande. Hur vissa människor kan tro sig göra gott när det egentligen bara handlar om att utnyttja människor för sin egna vinnings skull. Nu förstod ni säkert inte alls vad jag menade men om ni läser boken så lovar jag att ni förstår precis.

Förlorat ansikte får 4/5 i betyg av mig.

Tack Norstedts för recensionsexemplaret.

Boken finns att köpa hos Adlibris & Bokus & Cdon.