Sidor

2016-09-27

Veckans utmaning: Ett riktigt bra kulturellt minne

Den här veckan är det tydligen boksmälla lite var stans i vårt avlånga land. Undrar vad det kan bero på? I alla fall är det även det som lyfts i veckans utmaning på Kulturkollo. Det ska pratas minnen och skulle man nu som jag inte ha några nya färska bokmässeminnen att ta till så går det alldeles utmärkt att ta vilket kulturellt minne som man tycker passar.

Bokmässan i all ära - jag har många trevliga minnen därifrån - men det finns ett kulturellt minne i min hjärnbank som slår alla andra kulturella minnen. Jag tror att det vara 2007, typ i slutet av februari eller början av mars som det hände. Det var gången jag och min familj var över i London och såg Fantomen på Operan. Egentligen kan jag inte ens säga att jag har jättetydliga minnen av denna fantastiska musikal över lag - men den där inledningen. Det brakar loss i någon form av ledmotiv med en gång samtidigt som en enorm kristallkrona hissa upp i taket. Jag tror aldrig att jag har haft sådant tuppskinn över hela kroppen någon annan gång. Det är nog mitt absolut starkaste kulturella minne.

Bildresultat för fantomen på operan

Fast egentligen måste jag hedersomnämna ett till - på tal om tuppskinn (för här är en klar 2:a placering). Nu skiter vi helt enkelt i stora metropoler som London och förflyttar oss till en gymnastiksal i min lilla by en julavslutning för knappt ett år sedan. Där går en tjej i 9:an fram och fullkomligt lyfter taket med sin fantastiska röst när hon sjunger Hallelujah av Leonard Cohen. Då var jag också fullkomligt tagen och hade gärna lyssnat om och om igen på denna fantastiska prestation.

Så vad gäller kulturella minnen så måste jag nog konstigt nog säga att musiken vinner över böckerna. Absolut inte i vardagen men de där få tillfällena som man sällan får uppleva - det är de som finns kvar nu och för alltid.

4 kommentarer:

  1. Just musikaler är verkligen något speciellt när det kommer till att locka fram stora känslor! Min största upplevelse är nog Les Miserable i Stockholm för länge sedan med bland andra Tommy Körberg.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Les Miserable skulle jag väldigt gärna vilja se. Jag håller med dig om att det är något speciellt med just musikaler.

      Radera
  2. Åh, jag älskar Fantomen av operan. Jag och maken såg den i London 2011 och den var så magisk att jag grät. Precis som du skrev så var inledningen med den stora ljuskronan fantastisk!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja den där inledningen går verkligen inte av för hackor och musiken i musikalen är underbar. Är lite avundsjuk på min mamma och pappa som om några veckor ska ta sig till Stockholm och se musikalen igen, dessutom med Peter Jöback i uppsättningen.

      Radera