Högt spel av Leigh Bardugo

Kaz Brekker styr mycket av det som händer i Kaggen, hamn- och glädjekvarteren i Ketterdam. Han är en stigande stjärna i skurkarnas kvarter och han har skapat sig ett rykte om att vara både hänsynslös och grym. Till sin hjälp har han gänget Dräggen. En dag får han ett erbjudande om att genomföra en kupp, en kupp som om han lyckas skulle ge honom och hans kompanjoner 30 miljoner och trots att det är ett självmordsuppdrag så ger sig en udda samling karaktärer ut på det här uppdraget, med små förhoppningar om att lyckas och en hel del meningsskiljaktigheter mellan sig. 

Jag har sett och läst så många överväldigande recensioner om den här boken så trots att jag inte gillade Grisha-triologin sådär värst mycket så var jag helt enkelt tvungen att läsa den. Det ångrar jag inte en endaste sekund för det här är bra, ja till och med bättre än bra.
Jag har alltid funnit filmer väldigt fascinerande när jag får se någon form av väl genomtänkt stöt - detta ända sedan jag såg Blåsningen med Robert Redford och Paul Newman. En riktig gammal klassiker med andra ord. När den här boken då jämfördes med Oceans eleven så kände jag att det nu också var dags att läsa en bok på temat blåsningar och stötar. Och den här boken är verkligen precis det.
Boken absolut största styrka ligger i karaktärerna. Vi får följa fem olika perspektiv och deras inre resa i själva äventyret. För det är minst sagt en brokig skara människor, De har alla helt olika anledningar till varför de valt att följa med på det här uppdraget och för en del av dem ändras förutsättningarna längs vägen. Som läsare får jag så väldigt tydligt läsa om deras inre tankar och funderingar till varför de gör som det gör och hur de växer längs vägen, förändras och omvärderar. Det är fascinerande att läsa om. Och det gör också att jag gillar alla karaktärerna väldigt mycket och bryr mig om hur det ska gå för dem. Hade författaren valt att ha något färre perspektiv så har jag en känsla av att jag haft mycket svårare för en del av karaktärerna som utåt verkar väldigt distanserade eller helt enkelt bara för mycket. Däremot tycker jag kanske att det är lite konstigt att hon har valt att skriva ur fem perspektiv när det är sex människor med i gruppen. Mot slutet kan jag till viss del förstå det men inte riktigt.
Handlingen är också otroligt spännande. Och du kan aldrig riktigt lista ut vad det är Kaz Brekker har tänkt ut. Du tror att det är kört på så många sätt, men så dyker det upp en lösning som redan var uttänkt långt tidigare. Väldigt otippat och väldigt bra enligt min mening. Det kan kanske ses som lite för tillrättalagt ibland men jag köper det ändå med hull och hår.
Till en början upplevde jag att boken tog ganska så lång tid att läsa trots att det hela tiden hände saker. Det beror nog mycket på att jag längs läsningen verkligen får lära känna de olika karaktärerna och deras svagheter och styrkor. Sen mot slutet så ändrade jag dock lite uppfattning. Då, när man var mitt inne i själva upplösningen/stöten, ja då gällde det att hänga med för då gick det undan. Så pass mycket att jag inte alls kunde lägga ifrån mig boken för att gå och lägga mig och sova. Det är inte ofta jag ligger uppe till klockan halv två för att jag inte kan lägga ifrån mig en bok. Är oftast på tok för kvällstrött för det, men här gick det bara inte att sluta läsa. Tur då att jag inte var tvungen att stiga upp dan efter.
Nu har jag bara ett problem - hur fort kan jag få tag på fortsättningen.

3 anledningar till varför Högt spel är värd att krypa upp i fåtöljen med:

1. Karaktärernas resa både i sig själva och i gruppen är av största vikt för den här boken och absolut dess största styrka. Det var länge sedan jag läste en så karaktärsdriven bok, framför allt på ett så himla bra sätt.

2. Jag älskar att jag får ta mig tillbaka till Grisha-världen som jag läst om i tidigare böcker, men samtidigt älskar jag att den nu blir till något mycket mer. Grishorna är fortfarande av betydelse för boken men magin spelar nu en betydligt mindre roll för själva handlingen. Och världen växer vilket känns väldigt postivit.

3. Jag älskar att det här är en ungdomsbok som inte helt snöar in på romantiska relationer. Visst kan man på vissa ställen ana romantik i luften, men det blir aldrig mer än den där lilla aningen. Den är viktigt och finns där men ändå totalt oviktig för handlingen.

Högt spel får 4+/5 i betyg av mig. Den är nästan en 5:a men något litet saknas för min del. Förmodligen fortsättningen.

Tack Gilla förlag för recensionsexemplaret.

Boken finns att köpa hos Adlibris, Bokus och Cdon.