De allra bästa

Nu har det gått några dagar av 2017 och jag närmar mig slutet p all utvärdering. Det här är helt klart det sista inlägget, jag lovar. Men jag kan ju inte lämna 2016 utan att göra en liten lista på de bästa böckerna jag läste. Som vanligt kan jag inte bara lista en.

Bästa Fantasyn:

Har inte läst så där vansinnigt mycket fantasy i år känns det som men de jag har läst har varit väldigt bra många gånger. Massor av Rick Riordan har det som vanligt blivit och många av dem hade kunnat platsa in men valde ju Olympens blod för att det var en snygg avslutning på en fantastisk serie.

Bästa Historiska:

Här visas två riktigt bra böcker. Barn 44 hade kunnat platsa inom kategorien bästa deckare också men jag gillade den nog allra mest för den historiska inblick jag fick istället för själva deckargåtan. 

Bästa barnboken:

Lyssnade igenom det mesta av Astrid Lindgrens litteratur i somras när jag var i en svacka och just då fastnade jag väldigt mycket för Madickens äventyr. Gillar nog lite extra för att hon påminner mig om mig själv i hennes ålder.

Bästa deckaren:

2016 ska gå till historien som året då jag återupptäckte deckarna. Har i år läst väldigt, väldigt mycket deckare känns det som och många av dem har varit riktigt bra. Dessa tre har stått ut lite extra och kanske då Granne med döden lite alldeles extra då jag inte kunnat släppa den riktigt sedan i somras.

Bästa romanen:

Som vanligt gör han en inte besviken den gode Backman. En underbart bra bok som verkligen griper tag någon stans i hjärteroten. 

Årets klassiker:

Ibland blir det helt enkelt riktigt bra när man går in i en bok utan några som helst förväntningar. Hade helt ärligt inte ens hört talas om boken förrän den dök ner i brevlådan. Att jag faktiskt läste den är jag så väldigt glad för.

Den absolut bästa:
Så svårt det är att bara utnämna en av alla dessa fantastiska böcker jag läst i år. Och helt ärligt chokar jag nog mig själv lite när jag nu utnämner Granne med döden av Alex Marwood till den bästa. Länge tänkte jag att det skulle bli Backman men helt ärligt så är det Granne med döden som jag inte kunnat släppa sen jag läste den i somras. Så vansinnigt bra...