Förnuft och känsla av Jane Austen

Ellinor är den förnuftiga, som tänker igenom allt och som hela tiden försöker se konsekvenserna av allas handlande. Marianne är den känslosamma som handlöst förälskar sig, och som låter sina känslor styra alla hennes handlingar och som trots sin stora omtanke om alla är ganska så självisk i sin känslosamhet. Dessa båda är systrar och efter det att deras fader dött och deras styvbror lämnat dem utan det arv han egentligen hade lovat fadern så flyttar de till ett litet samhälle med sin mor och yngre syster. Där kastas de in i det sällskapsliv som finns och möter kärleken där den minst anas.

Så många gånger som jag har sett filmatiseringen av Förnuft och Känsla, den med Emma Thompsson, Kate Winslet, Hugh Grant och inte minst Alan Rickman. Och som jag har älskat den, betydligt mer än Stolthet och Fördom.
Länge har jag också varit osäker på huruvida jag verkligen läst boken eller inte. Nu kan jag konstatera att jag inte hade läst boken, inte förrän förra veckan då jag äntligen tog tag i den. Och jag kan också konstatera att jag inte alls tycker så värst mycket om den här boken. Inte alls faktiskt! Jag tycker det är för babblig, segdragen och Marianne som jag är så förtjust i från filmen är för självgod och rent av lite småelak mellan varven. Visst tar den sig lite mot slutet men på det stora hela så får den inget toppbetyg av mig. Vilket är så oändligt tråkigt. Jag kan ju åtminstone fortsätta att älska filmen.
Nu har jag i alla fall enbart Mansfield Park kvar att läsa av Austen. Frågan är om jag kommer göra det i år. Hoppas kan man ju i alla fall.

Förnuft och Känsla får 3/5 i betyg av mig.

Boken finns att köpa hos Adlibris & Bokus & Cdon.