Janusstenen

Nu har jag läst andra boken om rättsantropologen Ruth Galloway. I Janusstenen (av Elly Griffiths) så hittas ett lik av ett barn under en dörrpost när ett gamalt hus ska göras om till lyxlägenheter. Ruth kallas in av polisen Nelson för att undersöka likets ålder och vem det kan tänkas vara. In slängs tankar kring romersk mytologi och mordet anspelar på offer till guden Janus, dörrposternas gud. Det hela blir svårare eftersom kroppen inte har något huvud. Samtidigt är Ruth gravid, hon väntar Nelsons barn, Nelson som är gift och har två nästan vuxna döttrar. Hur ska han klara av den sanningen.

Jag gillar böckerna om Ruth Galloway. Hon är så där lite lagom... mänsklig. Hon är absolut ingen spännande karaktär utan hon bara finns där utan att sticka ut. Hon gör sitt jobb, vilket hon i och för sig är väldigt bra på, hon bråttas med vikt och relationer och trivs i sin ensamhet (för det mesta).
Handlingen är spännande även om jag relativt tidigt kan gissa mig till vem som är mördaren. Det gör mig ingenting och jag är långt ifrån säker i mina gissningar även om det visade sig att jag hade rätt till slut.
Anspelningar till romersk mytologi gillar jag. Är väldigt intresserad av historia så den här typen av böcker passar mig som handen i hansken. Gillar när gamalt och nytt blandas på ett bra sätt.

Nu ser jag fram emot att läsa tredje delen, Huset vid havet slut, vilken jag har sparat till semestern när jag och sambon ska åka iväg till hans föräldrar. Känns som lagom läsning i skuggan under ett träd.

Janus - guden med två huvuden.