2016-12-07

En liten uppdatering

#spoonie #tired:

Jag passar på att sno åt mig lite tid framför datorn. Det är inte riktigt så lätt att sno åt sig de där få egenminuterna som jag trodde innan dottern kom. Okej, jag trodde väl inte att jag skulle ha all tid i världen men jag trodde inte heller att jag skulle ha så lite tid som jag har. I morgon är hon två veckor gammal. På den tiden har jag inte hunnit läsa ett endaste ord i en bok. Jag har inte hunnit bläddra igenom mina sociala flöden, jag har knappt hunnit duscha. Det är smått kaotiskt. Konstigast av allt är att jag samtidigt känner att jag gör absolut ingenting. Okej jag har hunnit med en del filmer tillsammans med mannen men det har varit ett öga på skärmen och ett på dottern. Sen har jag också påbörjat en omtittning av Vänner och det tror jag har varit min räddare i nöden. Många amningstimmar har lagt på Ross och Rachels relation, Joeys och Phoebes tokigheter, Chandlers skämt och Monicas små manier. Underbart! Jag håller också sakta men säkert på att lyssna mig igenom Vågspel av Ann Rosman. Som vanligt har hon skrivit en bra bok även om jag ännu inte har en aning om åt vilket håll mysteriet är på väg.

This was great.                                                                                                                                                     More:

Oavsett hur gnälligt det låter i texten över så njuter jag av det till fullo. Hallå, världen finns ju faktiskt kvar när jag har kommit ut ur min sömntrötta koma. Det är i alla fall trevligt att se att ni verkar hålla er kvar här och kika in lite då och då. Det uppskattar jag mycket. Jag tänker inte lova någon regelbunden uppdatering men jag ska i alla fall försöka komma in lite då och då. Men nu tänker jag återgå till Vänner för jag orkar faktiskt inte läsa nu heller.

6 kommentarer:

  1. Lycka till med lilla barnet! Jag är övertygad om att allt oxytocin som sprutar lika ymnigt som bröstmjölken är till för att man SKA gå in i den lilla världen som kretsar kring en själv och barnet. För att man ska knyta starka band, lära känna varann, bygga upp den där livslånga kärleken. Allt annat finns kvar, som du själv säger. Det kommer en dag då du längtar efter både böcker och bloggen och drar en lättnadens suck när någon annan håller bebisen en timme :-)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack så jättemycket! Visst är det som du säger, kroppen har som alltid varit så finurlig så den har tänkt ut allra bästa sättet för att det där föräldraskapet ska bli så bra som möjligt. Så nu är det verkligen njuta som gäller för det här småbarnsåret lär gå så himla fort har jag en känsla av.

      Radera
  2. Jag såg om Vänner när jag fick första barnet :-) Som du säger, perfekt att amma till. Den här gången ser jag om Glee, man måste ju variera sig :-p

    SvaraRadera
    Svar
    1. Varation är absolut ett måste... :P

      Radera
  3. Njut! Och turas om med sömnen i värsta fall. Mysigt med bebis! Och alla åren som kommer, det blir liksom bara bättre och bättre (kan jag säga eftersom vi ännu inte kommit in i tonåren med vår äldsta än ;))

    SvaraRadera
    Svar
    1. Njuter är precis det vi gör mest hela tiden. Sova kan man göra senare har jag hört. Hon kommer ju bli tonåring någon gång och då kan vi sova massor vad jag har förstått. :P

      Radera