Sidor

2014-10-31

Med posten

Nu ska jag ta och åka till brevlådan och posta ett fint grönt paket fullt med massor av spännande saker. Mottagaren har det förhoppningsvis i sin hand någon gång i början av nästa vecka.

Bokbloggsjerka 31 oktober - 3 november

jerka11Äntligen fredag! Som vanlig har jag nog aldrig längtat så mycket som denna veckan. Så var det ju dessutom dags för bokbloggsjerka med Annika.

Har du några tips på liknande nyhetsbrev eller kanske en intressant sajt som boknördar borde kolla in? Kan handla om precis vad som helst, t.ex. böcker, prydnader, porslin etc?

Jag kan väl inte direkt påstå att jag har några sådana här tips till er. De bokrelaterade sidor jag nästintill dagligen är inne och kollar på är bloggar. Sen brukar ju jag slänga ett öga på Pinterest lite då och då. Där kan man alltid få lite bokligt ögongodis och det är alltid kul. Det är nästan alltid där jag hittar de bilder jag lånar lite fint till bloggen. Sen är booktube en ständig källa till boktips. Jag spenderar en hel del för många timmar genom att titta på videor om böcker. Min favorit booktuber är Regan på Peruse Project som är en fantastisk boktipsare och som har ganska så lik boksmak som mig.

2014-10-30

Bloggen presenterar: Ännu mera böcke

Jag tänkte i mitt stilla sinne att jag skulle prova på att filma en book haul nu när det har råkat komma hem lite flera böcker till mig igen. Filmandet i sig gick väl helt okej, men hallå vad hände med ljudet. Det är så dåligt så det går inte ens att höra något emellanåt och då är jag inte en person som pratar speciellt tyst. Sitta och skrika framför datorn vill jag inte heller. Därför får ni vänta lite på det där med film och så får det istället bli en vanligt inlägg.

Det här är i alla fall böckerna som kommit hem till mig:

lotusblues
En vis mans fruktan. D. 2 (kartonnage)

Lotus Blues är ett recensionsexemplar (tack Piratförlaget) , resten är köpta på bokus.

2014-10-29

Omslagsonsdag #64: Höst

Då kör vi omslagsondag med Bokpotaten igen. Jag har idag inte hunnit rota så där jättemycket i mina bokhyllor så det blir inte så många omslag. Dessa hittade jag i alla fall.


Jag gillar nog Finnikin of the Rock bäst. Vilken tycker ni...?

Höstmörker

Det är något lockande med höstmörker. Jag vet inte riktigt vad det är men i alla fall trivs jag ute i mörkret på hösten. Därför ska jag nu plocka på mig lite varma kläder (inte för varmt för det är 12 plusgrader) och sen ska jag koppla in Harry Potter i öronen och ut och gå en runda. Kanske kan jag gå bort huvudvärken som dunkar i skallen och kanske kan jag få lite mer energi till en annars ganska slutkört kropp.
Efter det blir det mat och sen ska jag försöka mig på att göra veckans omslagsonsdag. Om inte annat så syns vi på andra sidan midnatt.

Bjuder på lite passande musik idag...



Blod och Stjärnstoft av Laini Taylor

Varning!!! Detta är del två i en serie och det kan hända att recensionen innhåller spoilers så därför sker all fortsatt läsning på egen risk och jag kan inte hållas ansvarig på något sätt...



Efter att kimärernas huvudstad har förvandlats till ruiner och aska så borde kriget mellan kimärer och änglar vara slut. Det är i alla fall vad Akiva och änglarna tror. Men det finns en rebellstyrka, ledd av Den vite vargen och där Karou spelar en avgörande roll. Kriget har övergått från att vara ett krig i det öppna till ett terrorkrig och ingen verkar gå säker. Det här är så långt ifrån den fred som Akiva och Karou drömmer om och vad krävs för att ställa allt till rätta...




Jag vill inte skriva för mycket om vad boken handlar om, för ärligt talat så är det en bok där det krävs lite att man går in med öppna ögon i den utan att veta för mycket innan, och framför allt är det väldigt svårt att beskriva den utan att man har läst första boken.

Nog om det, nu över till vad jag tyckte. Vi kan säga så här:
Ett bra tecken på att en bok är bra är att man inte hinner stanna upp och reflektera över hur bra boken i fråga är. Det enda man vill göra är att läsa vidare. Det är precis så jag känner med den här boken. Den är så fantastiskt bra. Så bra så jag knapp hinner hämta andan och det är väldigt frustrerande att behöva sova och att behöva göra så onödiga grejer som att jobba. Det är till och med så att jag någon gång valde bort att sätta mig och läsa i boken för jag visste att jag enbart hade en lite kort ministund på mig att läsa, och började jag väl läsa så ville jag absolut inte vara tvingad att sluta. Så bra tycker jag att denna är. Den är så fantastiskt bra och det är så fantastiskt jobbigt att jag måste vänta på tredje delen.

Nu ska jag försöka vara lite mer nyanserad och försöka analysera vad det är som gör boken så väldigt bra. Språket är definitivt viktigt. Språket är levande, beskrivande och underhållande. Taylor lyckas med att beskriva platser och personer på ett väldigt bra och levande sätt som gör att jag kan se allt framför mig, målat som på en tavla. Eller som en film. Karaktärerna är dessutom fascinerande och jag älskar tanken på alla dessa kimärer med olika djurkroppsdelar och jag skulle definitivt gärna se dem på film. Väldigt gärna...
Sen är det återigen det jag beskrev i min recension av första boken. Det är ingen klar linje mellan vad som är gott och ont även om det i den här boken kommer in några fler karaktärer som definitivt inte är älskansvärda. Vi har den Vite Vargen som får det att krypa under skinnet. Vi har också Jael hos änglarna som har ungefär samma effekt på mig. Men det står inte mellan änglar och mellan kimärer. Det är egentligen några onda karaktärer på båda sidor av krigslinjen som är hemska.
Kärleken måste ju också nämnas här. För den är absolut inte rosenskimrande och vacker. Den har gott om taggar som man kan riva sig på och det är kanske inte hel lätt att veta om man ska slåss för den. Jag tycker ju givetvis det, och jag är väldigt förtjust i Akiva, kanske just för att han är ganska mänsklig (trots att han är en ängel). Han är så långt ifrån en Bad boy som man kan komma och han känner inte att han varje gång måste komma till Karous undsättning. Jag har svårt att förklara detta men jag gillar honom i alla fall.

Nu håller den här recensionen på att bli flera meter lång och det finns så mycket jag skulle vilja skriva om. Men jag tror jag får nöja mig här och helt enkelt låta er läsa serien själva. För den är så bra...

3 anledningar till varför Blod och Stjärnsoft är värd att krypa upp i fåtöljen med:

1. Karaktärerna! Det är komplicerade, mångfacetterade, roliga, hemska, kärleksfulla. Det finns en bredd hos karaktärerna och många att både gilla, älska och hata. De gör historien trovärdig, trots att vi snackar om varghuvuden, blått hår och brinnande vingar. Det är något helt fantastiskt författaren har lyckats med.

2. Zusana måste nämnas enskilt. Hon är Karous vän och verkligen en vän som ställer upp i vått och i torrt. Dessutom är det hon som inför mycket av bokens humor och lättar upp stämningen mellan raderna. Det är bra att hon finns med.

3. Något så trivilat som att det finns en vacker karta med i boken. Väldigt vacker till på köpet och kanske hade jag velat ha den inramad och uppsatt på mina väggar här hemma. Men bara kanske.

Blod och Stjärnstoft får givetvis 5+/5 i betyg av mig och jag behöver sista delen nu...

Tack Bazar förlag för boken. Och skynda er med sista delen...

Något ovanligt

Idag har jag gjort något ovanligt. Jag har sprungit i bokaffär på riktigt. Nu kanske ni skrattar åt mig och säger att du köper ju böcker jämnt. Och visst det är sant, men det händer enbart en gång om året att jag är och köper böcker i en "riktig" boklåda. För det mesta handlas det på nätet, på secondhand och någon enstaka gång på Ica. Det är bara under bokrean jag kan får för mig att handla böcker på vår Akademibokhandel. Pennor och kort och sådant kan jag handla där ibland, men aldrig böcker. Fast idag var jag och handlade en godbit. Vad är det då, undrar ni. Det tänker inte jag berätta för det är till någon alldeles särskild som någon gång snart kommer få hem denna i brevlådan. För övrigt åker jag buss på bilden och det händer heller aldrig annars. Det är alltid för varmt och jag blir illamående. Men det var bara en liten parantes.


Måste ha

Dreams of Gods & Monsters


Det kan vara så att jag behöver denna bok. Väldigt snart om jag ska vara ärlig. Kan jag vänta på den svenska översättningen eller ska jag falla till föga och köpa den på engelska. Följden kommer förmodligen bli att jag köper den på svenska sen också och det kan ju vara ganska så onödigt. Men jag vill så gärna läsa vidare...
Recension av bok två kommer i alla fall snart!

2014-10-27

Nej tack till skräck

Jag hade en tanke om att jag skulle vara med i Lyrans tematrio även denna veckan men när jag såg temat så kände jag att det nog kanske inte vår något för mig. Det där med skräck är helt enkelt inte min grej, varken när det kommer till läsning eller till filmer. Jag har läst Woman in black, men det är också allt jag kan komma på som jag någonsin läst. Jag ser liksom inte tjusningen i att sitta och göra sig själv rädd, vad är grejen. Förmodligen har det någon tjusning för ni verkar vara många som gillar att läsa skräck, men jag säger nej tack...
För mig blir det istället varma berättelser och lite spänning så här i skräcktider, kanske till och med lite kärlek så där i höstmyset. Eller så håller jag mig till fantasy.

Halloween Decor, Halloween Home Decor, Halloween Decorations Fall Decorations Skull and Raven Poster Art Print Antique Upcycled Book Page 54

Det där med drakar

Not sure if this should be filed under cool, geek, cute, or art inspirations=) The answer- yes!

För er som följer min blogg lite grann så vet ni kanske att jag är tokig i drakar. Jag älskar att läsa om dem och jag skulle väldigt gärna ha en egen liten husdjursdrake (trots problemet med att det är ett fantasidjur och förmodligen inte så liten heller).

Men igår när jag satt och läste Skämmerskans dotter av Lene Kaaberböl så började jag fundera kring varför jag är så förtjust i dem. De drakar som figurerade i gårdagens berättelser är nämligen allt annat än trevliga till skillnad mot dem jag läser om i vanliga fall. Gårdagens drakar påminde mer om de kinesiska drakarna eller en krokodil med en lång, låg kropp, med ett platt huvud och med kluven tunga. I vanliga fall läser jag mer om den europeiska draken som har stora vingar och sprutar eld. För mig är den draken absolut att föredra även om den kan vara ond och hemsk.

Problemet som jag började fundera kring är det att jag är maniskt rädd för ormar och gårdagens drake beskrevs definitivt mycket som en ormliknande karaktär, ett rovdjur och då var läsupplevelsen inte alls lika tillfredsställande (men jag gillade boken). Hur kan det då komma sig att jag är så förtjust i att läsa om ett reptilliknande djur. Det är konstigt det där.

Men trots likheterna till ormar och krokodiler så kommer jag fortsätta att läsa om drakar, älska dem och köpa böcker oavsett om jag vet något mer om dem än om det finns en drake med någon stans. För riktiga drakar är både fascinerande och väldigt vackra.


Dragon Art Gallery. [Was it Vereal [sp?] who was a white dragon?]

Att sälja ett kungadömme

Efter allmänt googlande, goodreads-tittande och surfande råkade jag ramla över lite böcker jag väldigt gärna skulle vilja läsa. En av dem är denna. Jag har gillat det jag läst av Terry Brooks så här långt och det här verkar vara grymt roligt. Påminner mig lite om Terry Pratchetts böcker som jag också läst på tok för lite av.





Landover was a genuine magic kingdom, complete with fairy folk and wizardry, just as the advertisement had promised. But after he purchased it for a million dollars, Ben Holiday discovered that there were a few details the ad had failed to mention. Such as the fact that the kingdom was falling into ruin. The barons refused to recognize a king and taxes hadn't been collected for years. The dragon, Strabo, was laying waste to the countryside, while the evil witch, Nightshade, was plotting to destroy no less than everything. And if that weren't enough for a prospective king to deal with, Ben soon learned that the Iron Mark, terrible lord of the demons, challenged all pretenders to the throne of Landover to a duel to the death - a duel no mere mortal could hope to win. But Ben Holiday had one human trait that even magic couldn't overcome. Ben Holiday was stubborn.

2014-10-26

Bok14

BOK14 - Karlskronas Bokevent 2014

Dags för författarkväll/bokevent i Karlskrona snart igen. Mamma och jag har gått två år tidigare och tycker det är jättemysigt. Årets författare är:
  • Tina Nordstöm
  • Jens Lapidus
  • Lars Kepler (Alexandra och Alexander Ahndoril)
  • Anna Jansson
  • Morgan Larsson
Så har ni vägarna förbi Karlskrona den 20 november tycker jag absolut att ni ska spana in detta och här kan ni läsa lite mer om eventet.

Böcker jag är nyfiken på

Dash och Lilys utmaningsbok







Den här boken har jag hört så mycket gott om så den är jag definitivt sugen på att läsa. Många säger att det är den perfekta julläsningen så kanske ska den få bli årets julbok för mig.


lotusblues







En thriller av Kristina Ohlsson borde kunna bli ganska bra. Om inte annat så låter handlingen väldigt intressant, med en död seriemördande kvinna och en advokat som gillar utmaningar. Detta tror jag definitivt på.









Jag har läst första delen på engelska och är definitivt sugen på att läsa den här fortsättningen. Man kan ju säga som så, första delen slutade väldigt spännande.











Stolthet och Fördom möter Downton Abbey. Här får vi möta tjänstefolket i Elisabeth Bennets hus. Spännande. Jag gillar ju båda de ovannämnda så det här är nog definitivt någonting för mig.





De jagade





En ny bok om Will Robie. Jag har ju varit väldigt förtjust i de två förgående delarna så det här känns lite som ett måste i min bokhylla. Sen älskar jag ju det mest som David Baldacci skriver.




Hämnaren








Det kommer kanske inte som någon nyhet att jag även gillar Harlan Cobens böcker om Myron Bolitar. Hämnaren är sjätte delen och den vill jag väldigt gärna läsa.



Silkesmasken (inbunden)





Detta är del två av Robert Galbraiths (aka Rowling) deckarserie. Jag älskade Gökens rop och har länge väntat på denna, eller i alla fall enda sedan i somras. Detta får jag dock vänta på lite längre än de andra då den inte kommer ut förrän i januari.





I mullbärsträdets skugga







Här återknyter Grisham karaktärer till sin första bok Juryn och det måste bli bra. Jag gillar Grisham väldigt mycket och boken verkar intressant. Det räcker för mig.



Himlakroppar








Historisk roman om guldruschen på Nya Zeeland. Verkar spännande och dessutom tycker jag att bokomslaget är så snyggt, så snyggt.

Positiva nyheter

Jag blir så glad när jag tittar runt i olika bokkataloger på nätet och upptäcker att till våren släpper Modernista en bok som jag så länge har varit sugen på att läsa, nämligen Brandon Sandersons Mistborn: Det sista imperiet. Den utkommer i mars och då lär jag absolut vilja läsa den.

En smakebit på søndag: Skämmerskans dotter


Återigen har den här helgen gått på tok för fort och jag har hittills inte hunnit med någon ting. Innan jag nu då sätter igång med alla måsten så får det bli en liten smakbit ur boken jag läser för tillfället. Som vanligt är det Flukten fra vikeligheten som håller i det här med smakbiten.

Även denna vecka är det fantasy för de lite yngre som står på tapeten. Skämmerskans dotter av Lene Kaaberböl handlar om Dina som har fått ärva sin mors skämmarögon. Med det menas att när hon tittar någon i ögonen får hon veta allt den människan skäms för i sitt liv. Detta är något Dina inte är helt nöjd med, eftersom det gör att hon inte kan få några kompisar. Men en dag måste hon acceptera sin gåva, det är när hon möter Nico. Och ja, det finns drakar i boken.

Smakbiten är hämtad från sida 38

Jag tvärstannade när jag fick syn på den första. Den var inte så stor som jag hade befarat, för i mina hemska drömmar var drakar stora som hus. Men den var något som var mycket värre än en mardröm. Den var verklig. Lägre än en häst, men nästan tre gånger så lång. Fjällig som en orm. Tjocka krumma ben med långa klor. Gula ögon och ett långt, platt huvud. Och ur munnen dignlade en kluns blodigt kött, som en gång hade varit bakbenen på en kalv. Lite längre bort höll fem andra odjur på att slita resten av kalven i stycken och bitar. Och dem skulle vi förbi!


2014-10-25

Lockande

Jag har hittills bara läst första delen i Throne of Glass-serien av Sarah J Maas, men den tyckte jag definitivt mycket om. Men nu ser jag att hon har påbörjat ytterligare en serie,  en serie om älvor. Jag blir givetvis direkt väldigt nyfiken. Boken i fråga har fått omslag och ska jag vara helt ärlig är jag inte alls speciellt förtjust i designen. Här kan vi återigen dessutom återkoppla till diskussionen som Elen på Bokpotaten startade med sin omslagsondag i veckan, en kvinna med enbart en liten del av ansiktet synligt. Vad jag tycker kan ni spana in i mitt inlägg. Men boken kan ju vara bra ändå... Vad boken handlar om kan ni läsa här.

US ACOTARUK Acotar

Latmasken attackerar


Det där med lördagsmorrnar är skönt. Tanken var idag att jag faktiskt skulle hinna med och städa här hemma lite innan jag skulle gå på 55 års kalas till min kära mor. Men nu efter över två timmar framför datorn inser jag att jag nog inte kommer hinna med det speciellt mycket. Istället tror jag att jag kokar ytterligare en kopp te, och sätter mig och skriver lite recensioner som jag har liggandes. Städa det kan jag göra i morgon...

Monogrammorden av Sophie Hannah



En kväll när Poirot sitter på kafé Pleasant's Coffee House så kommer en kvinna inrusandes. Hon verkar väldigt rädd.
Samtidigt begås tre mord på Bloxham Hotel. Alla de tre mördade har något instucket i munnen och ingen kan för sitt liv komma på vad det skulle ha för betydelse. Förräns Poirot börjar hjälpa till i utredningen, och samtidigt är helt övertygad om att den rädda kvinnan på kaféet är inblandad på något sätt.

Monogrammorden : ett nytt fall för Hercule Poirot

Jag har alltid älskat att läsa Agatha Christie-deckare. Det är något lugnande, mysigt och fascinerande med dem. Så jag blev väldigt nyfiken när nu Sophie Hannah hade fått i uppgift att skriva en ny Hercule Poirot deckare. Jag var ju bara tvungen att läsa.
Jag blir inte heller besviken, det är faktiskt riktigt bra gjort. Boken innehåller allt det jag vill ha. Visst är Poirot självgod och lite av en mycket besserwisser, men det är har ju i Christies böcker också. Själva mordgåtan är klurig, så klurig att jag själv aldrig lyckas reda ut alla vändningar och kluringar och står själv som ett frågetecken på slutet när historien ska nystas ut. Men det är precis som det ska vara med andra ord.
Det är också positivt att trots att Hannah har skrivet en bok som är värdig en gammal mästare så har hon till viss del gjort den till sin egen. Jag tycker att denna är lite mer detaljerad och då framför allt så får man en större inblick i karaktärernas liv. Boken är skriven utifrån kommisarie Edward Catchpools perspektiv. Han är vän till Poirot och driver mordutredningen tillsammans med Poirot. Eller kanske inte tillsammans, utan mer som springpojke och lärling. Jag ser alla möjligheter för Catchpool att utvecklas som karaktär och själv bli en enastående detektiv i Hannahs regim.

3 anledningar till varför Monogrammorden är värd att krypa upp i fåtöljen med:

1. Det är en pusseldeckare. Mycket mer behövs egentligen inte för mig. Det är avslappnande och lättsmält samtidigt som det finns lite lagom mycket spänning i det hela. Stort plus med pusseldeckare är att vi slipper blodbad och explosioner.

2. Jag gillar verkligen att hon har väckt karaktärerna till liv. Visst hade de liv i Christies böcker men här är det ett mer djup och det gillar jag.

3. Jag älskar Poirots självgodhet och hur han hela tiden pratar om sig själv i tredje person och om sin egen genialitet. Det är charmigt. I alla fall i böcker - skulle inte vilja möta honom i verkliga livet för då hade jag förmodligen blivit tokig. Men nu befinner vi ju oss i böckernas värld och då är allt okej,

Monogrammorden får 4/5 i betyg av mig.

Tack Bookmark förlag för recensionsexemplaret.

2014-10-24

Avslutar kvällen

Mycket riktigt hann jag läsa ut två böcker nu ikväll. Nu sitter jag i dilemmat vad jag ska plocka upp här näst. Vill gärna läsa något snabbt som jag kanske hinner läsa ut den här månaden. Av den anledningen väntar jag lite med min Tre-på-tre bok och kör maraton med de två sista delarna i Lumatere chronicles i november. Bok två är nämligen megatjock och det känner jag inte för att påbörja ikväll. Hade planer på att plocka upp Fancesca men precis som Froi of the exiles (#2 i Lumatere Chronicles) är den ju skriven av Melina Marchetta och kanske kan det bli lite för mycket av det goda.
Nu är det ju inte så att det saknas böcker att läsa i mina bokhyllor så jag får väl helt enkelt bara plocka fram något av alla spännande böcker som väntar på läsning. Den ska jag sen plocka med mig upp till sängen och där ska jag efter en timmes letande efter bok läsa tre sidor och sedan somna till Harry Potter. Väldigt logiskt va...men så fungerar min hjärna.

Nu är det fredagsmys...




Hemma själv för maken jobbar, tända ljus och en hög med fantastiskt bra böcker. Nu ska jag verkligen nörda ner mig i fåtöljen och läsa, läsa och läsa. Räknar kallt med att läsa ut minst en bok ikväll, förmodligen två.

Serveras till: Cider, pizza och popcorn. Låter väl extremt trevligt.

Bokbloggsjerka 24-27 oktober

jerka11Denna vecka blir det en snabb och enkel fråga hos Annika i veckans jerka.

Vilken bok/vilka böcker håller du på att läsa just nu?

Jag läser Blod och Stjärnstoft av Laini Taylor och har ungefär 100 sidor kvar. Tvingade mig själv igår kväll att läsa något annat när jag kom hem klockan tio annars hade jag förmodligen legat uppe i natt och läst klart den. Den är så bra,

Så istället tog jag och läste några sidor ut Vad min son behöver veta om världen av Fredrik Backman. Även denna lilla pärla är så bra och jag kommer att tycka boken i händerna på alla som vill höra på (eller inte höra på för den delen med).

Sen håller jag givetvis på med en ljudbok också och det är Harry Potter and the Deathly Hollows av J K Rowling. Lite ledsamt att jag nu är inne på sista boken men jag lär väl lyssna eller läsa dem om ett år eller så igen. Brukar bli min sommar/början av hösten lyssning.

Jag har nog en eller annan bok till som jag påbörjat men jag nöjer mig där och sen ska jag ta och läsa runt hos er för att skaffa mig några fler boktips.

Trevlig helg till er alla

2014-10-23

En månad

Sitter framför datorn och inser att det idag är precis en månad sedan mitt bokmässeäventyr började med invigningsfest och träff med alla goa bokbloggarkollegor. Tänk att en månad har gått så fruktansvärt snabbt. Men det betyder ju faktiskt att det bara är 11 månader kvar till nästa mässa.

The Sisterhood of the World Bloggers Award


Så har det blivit min tur att bli nominerad i The Sisterhood of the world Blogger Award. Jag har blivit nominerad av Vargnattshylla och det tycker jag är väldigt roligt. Definitivt en blogg jag själv är inne och kollar på både då och då. Tackar, tackar för nomineringen.

Reglerna är följande:

1. Tacka bloggaren som nominerade dig, och länka till deras blogg.
2. Ha med Sisterhood of the World Blogger Award-loggan i ditt inlägg.
3. Svara på de 10 frågorna du har fått.
4. Nominera 10 andra bloggare och fråga dem 10 frågor.

Och här kommer frågorna från Vargnatt med svar:

1. Vilka bilderböcker gillade du som barn?
Oj vad svårt, har alltid ägt massor av böcker och det är tyvärr bara ett fåtal jag kommer ihåg. Jag älskade Sagan om Äppelträdet, böckerna om Findus och Petsson och så kommer jag ihåg hur mycket jag alltid älskat Elsa Beskows sagor och böcker, med Tomtebobarnen och Resan till landet Längesen.

2. En bok som du önskar att du kunde läsa för första gången igen?
Harry Potter - alltid Harry Potter. Sen skulle jag väldigt gärna få läsa En man som heter Ove för första gången igen. Böcker med värme är det, och om kärlek.

3. Hur ser din perfekta lässtund ut?
Mörkt ute, inne är det bara upplyst av levande ljus och en liten läslampa. Rykande te står på bordet bredvid fåtöljen och givetvis måste boken också vara riktigt bra. Då blir det perfekt.

4. Är hela din familj intresserad av böcker och läsning?
Nej det kan jag inte påstå. Visst kan mamma läsa en bok då och då, och pappa och syrran lyssnar mycket på ljudböcker. Maken däremot är ordblind och är totalt ointresserad av böcker. Ingen av dem är dock så intresserad och så boktokig som jag är. Det har jag inte många i min omgivning som är. Tyvärr...

5. Köper du helst eller lånar du på biblioteket?
Numera köper jag nästan alla mina böcker, det är ju trots allt en samling. Däremot fanns det en tid innan bloggen och då lånade jag nästan enbart på biblioteket. Det är lite synd att jag numera aldrig är på biblioteket. Det har en charm som är svår att övertrumfa. Älskar bibliotek och allt de står för. Måste nog ta mig tid och åka in till staden och biblioteket snart igen. Inte för att jag behöver böcker precis...

6. Vilken är den bästa bokpresent du fått?
Jag hade kunnat säga min läsfåtölj. Jag hade kunnat säga min läskudde. Jag hade kunnat säga min letto. Men jag tror jag säger den julen då min syster för första gången hade tjänat sig en egen lön och fick för sig att hon skulle ta och köpa mig alla Harry Potter-böckerna i julklapp för att hon visste att jag ville ha dem. Jag trodde kanske jag skulle få en eller två. Hon köpte mig alla sju och jag har nog sällan blivit så glad för en julklapp.

7. De flesta frågorna är ju positiva, men vilken bok har du verkligen inte gillat?
Anna Karenina av Lev Tolstoj. Jag trodde verkligen att jag skulle älska denna boken men snark vicket sömnpulver det var. Absolut ingenting för mig.

8. Kan man ha för mycket böcker?
Nej är mitt spontana svar. Men när jag tänker efter har mina olästa böcker växt så lavinartat så det är nästan att jag tycker jag har en eller två böcker för mycket. Nej förresten. Man kan inte alls ha för mycket böcker.

9. Är det någon årstid du läser mer eller mindre på?
Jag tror inte att det är det. Möjligtvis att jag läser lite mer på hösten och vintern men bara marginellt i sådana fall. Det beror egentligen mer på vad jag har att göra runt omkring om jag läser mycket eller inte.

10. Den absolut bästa boken du vill berätta om för världen just nu?
En man som heter Ove av Fredrik Backman blir mitt val. Den är så fantastiskt bra och fin och jag är så glad att jag har en Backman som väntar i hyllan på mig.

Jag nöjer mig där. Det är redan ganska så många som har fått nomineringen och jag känner tyvärr att jag heller inte riktigt har tid att konstruera ihop några frågor. Men tack än en gång Vargnatt för nomineringen.

Röd måne av Elisabet Nemert




En natt när den röda månen lyser på himlen då ska man hålla sig inomhus. Det är en natt när troll och otyg håller sig framme och det betyder minst sagt otur. Trots detta så befinner sig Ingrid Ingmarsdotter ute på vägarna och hon hör något som visar sig vara en barns skrik. En liten övergiven flicka. 
Ingrid tar med sig flickan hem och ger henne namnet Indra. Det visar sig i tidig ålder att Indra inte är som alla andra. Hon har inget i utbyte av andra barn utan håller sig gärna till Ingrid som i sin tur lär henne allt hon kan om medicinalväxter och om att ta hand om andra människor. Men det är en farlig tid att kunna sådana här saker. Det är i början av häxjakten i Sverige och som läkekunnig kvinna kan du lätt bli kallad häxa.




Det här är en bok som har alla ingredienser för att jag ska gilla den. 1600-talet Sverige, det är lite hovintriger, häxjakt och självständiga kvinnor. Samtidigt som vi får följa Indra så får vi också följa de människor som rör sig i maktens centrum i Sverige på den här tiden. Det handlar lika mycket om barndrottningen Kristina och det krig som påverkade Sveriges befolkning på denna tiden.
Men trots att alla ingredienserna finns där så går det tyvärr ganska trögt för mig att läsa den här boken. Jag tycker jag läser och läser och kommer ingen stans. Förmodligen är det helt och hållet mitt fel som har för bråttom när jag läser boken. För det här är en bok som behöver läsas sakta. Det är inte så att det är massor av handling, det är snarare så att det är massor av karaktärsbeskrivning och arbete kring hur det var på den här tiden i Sverige. I vanliga fall hade jag nog älskat det men jag tycker att det blir lite för mycket upprepning, lite för mycket att jag får det uppenbara beskrivet för mig gång på gång. Jag får aldrig tänka själv och det är lite tråkigt.
Trots detta är det fascinerande läsning och jag kommer att fortsätta att både läsa den här typen av böcker och mer av Elisbet Nemert.

3 anledningar till varför Röd måne är värd att krypa upp i fåtöljen med:

1. Intrigerna i hovlivet tycker kanske jag är mer intressanta än huvudkarkatärerna. Jag hade gärna läst ännu mer om drottning Kristina och hur hon påverkades av att bli drottning vid så ung ålder som hon faktiskt blev. Väldigt intressant.

2. Där finns ju den där lilla inblandningen av svensk folktro, det där med bortbytingar och toll samtidigt som kyrkan har en väldigt stark position i människornas liv. Jag tycker det är intressant att läsa om den krock som uppstår och hur kyrkan alltid på något sätt lyckas vända det till sin fördel.

3. Jag gillar att Indra beskrivs som en självsäker och stark kvinna. Hon vågar gå sina egna vägar och vågar ta för sig. Visst innehåller boken en del kärlek men den tar inte för mycket utrymme och Indra kan växa som person utan att behöva bli till en trånande människa som gör allt för kärleken. Snarare är det precis tvärt om.

Röd måne får 3+/5 i betyg av mig.

Andra böcker av författaren är: Bortom stjärnan, Den vita liljan, Rovfåglarnas tid, Vindarnas ö, Ödets hav, Ljusets dotter och Ringens gåta.

Tack Pocketförlaget för recensionsexemplaret.


2014-10-22

Äntligen

Att ett äntligen kan kännas så efterlängtat, egentligen utan anledning. Idag har jag nämligen, äntligen fått tid att läsa i några timmar utan att ha varit på tok för trött. Sammanhållen läsning med andra ord. Det känns som om det var evigheter sedan sist för tänk så fort kropp och knopp glömmer att jag ägnade 4 dagar i slutet av förra veckan enbart åt att läsa. Men jag hade nog inte riktigt ro i kroppen för läsning då. Fast idag. Nu är det bara synd att klockan snart är läggdags.

escapism...

Som en parantes kan ju tilläggas att Blod och Stjärnstoft av Laini Taylor som jag läser för tillfället är riktigt, riktigt bra också. Det kan ju påverka....

Omslagsonsdag #63: Huvudlöst

I denna veckans omslagsonsdag hos Bokpotaten tas trenden med huvudlösa tjejer på omslaget. Och jag kan inte annat än hålla med henne om allt hon skriver. Vad förebilder. Dessutom så kan man ju inte direkt påstå att det är den normaltjocka människan som porträteras utan vi kör på storlek XS. Det gäller i och för sig böcker där huvudet är med också. Samhällets ideal är helt klart skeva.
Trots detta kunde jag hitta några omslag hemma hos mig också.

Stöld av babianÖgat över månskäranEn engelsman i Paris

Av dessa böcker tycker jag En Engelsman i Paris är snyggast.