Bokrean

Okej. Så här ligger det till. Hade dyrt och helig bestämt mig för att jag inte skulle beställa några böcker innan bokrean. Det gick inte så bra. Sen skulle jag dessutom bara köpa böcker på stadens bokia under bokrean eftersom jag i julklapp fick ett fint presentkort dit. Men så var det ju det där att man kunde förhandsbeställa böcker på adlibris och cdon och jag var ju tvungen att i alla fall kolla utbudet. Med andra ord så gick idag två förhandsbeställningar iväg. Jag har ingen karaktär. Nu är det bekräftat...

Men massor med härliga böcker lär dyka upp hemma hos mig inom en inte allt för avlägsen framtid.

Måndagsmys

Måndag kväll och en riktigt mysig sådan. För tillfället har jag en plåt scones i ugnen, ska sätta på en stor kanna te och kanske läsa lite i tegelstenarnas tegelsten (okej jag har läst tjockar, men inte med så liten text) Anna Karenina. Efter 50 sidor så måste jag ändå säga att jag tycker läsningen flyter på okej trots alla svåra namn. Men jag inser att den kommer att ta ett tag att ta sig igenom. Det är liksom inte en bok man tar med sig i sängen när man ska gå och lägga sig. Nek sittande ställning är det som gäller - gärna så att man kan ha boken på ett bord framför sig.

Parasollprotektoratet del 1 och 2

Under loppet av några få dagar har jag nu läst ut Själlös och Chanslös av Gail Carriger som är första och andra delen av Parasollprotektoratet (försök säga det snabbt tio gånger i följd). Och vad kan jag säga mer än att jag är helt förälskad. Det här är böcker när det är som bäst - helt i min smak - från tidsepoken och beskrivningar kring miljö och kläder till humorn som är så där fantastiskt torr, ironisk och sarkastisk som jag vill ha det. Kan inte annat än älska Alexia Tarabotti/Maccon och hennes parasoll.

Själlös

Alexia Tarabotti är själlös. Det kan låta som en rätt så hemsk egenskap men man kan inte annat än påstå att det är rätt så bra när man helt plötsligt attackeras av en vampyr i ett bibliotek mitt under en trevlig bjudning. Det kan också vara rätt så bra när man är väldigt nyfiken av sig och gärna vill veta vad som händer i skuggvarelsernas värld. Till sin hjälp (eller kanske till besvär) i sitt utforskande har hon alfavarulven Lord Maccon. För visst har hon hamnat någon stans mitt i den värsta smeten miss Tarabotti när hon upptäcker att vampyrer och varulvar på ett mystiskt sätt försvinner.

Chanslös

Den nyblivna Lady Maccon verkar trivas med sitt nya liv som gift till en varulvsalfa om det inte vore för att han helt plötsligt bara ger sig av till Scottland utan att berätta det för henne. Kan hans försvinnande ha något att göra med det mystiska fenomen som gör alla övernaturliga varelser männskliga igen, ungefär på samma sätt när Alexia övermänniskan rör vid dem. Alexia Maccon finner ingen annan råd än att fara efter sin make till Scottland och detta i sällskap av sin oerhört irriterande syster Felicity, sin vän Ivy Hisselpenny, flocktjänaren Tunstell och den franska kvinnliga forskaren madame Lefoux.

Böckernas styrka förutom humorn måste jag säga är dess beskrivningar - av miljöer som jag skrev tidigare men också beskrivningar som gäller de uppfinningar som är av en betydande roll men framför allt böckernas karaktärer som känns fullt naturliga och verkliga trots den kanske inte fullt så verkliga verkligheten. Jag kan mycket väl tro på ett London där vampyrerna styr modet och där varulvar är styrande vad gäller militära angelägenheter. En stor eloge till författaren som verkligen hittat ett sätt att berätta levande.
Jag kommer definitivt att läsa fortsättningen.

För första gången i Fantastiska berättelsers historia tänker jag nu att sätta betyg på böcker och i det här fallet var det inget svårt. Man ska väl börja stort?! Både Själlös och Chanslös får:



Vill tacka Styxx fantasy för de otroligt vackra böckerna med sitt lite tjockar papper och svartade kanter. Under bar bok att läsa ur vad gäller mer än innehållet. Vill också tacka för Chanslös som var ett recensionsexemplar.

En smakebit på søndag: Chanslös

När det känns som om man vissa veckor helt enkelt inte hinner med sitt liv så är det bra att ha några fasta saker/rutiner att återkomma till. Där i får jag nu räkna min medverkan i En smakebit på en söndag hos bloggen Flukten fra virkeligheten.

Denna veckan läser jag Chanslös av Gail Carriger som är andra delen om Miss Alexia Tarabotti eller numera Lady Maccon. Mycket trevlig läsning som är både spännande, och bra men framför allt måste jag tillägga att jag älskar humor som böckerna innehåller. Precis rätt typ av ironi och sarkasm för att det här ska passa mig som handen i handsken.
Boken handlar om Alexia som lever i London på 1800-talet, under alla uppfinningarnas tid. Alexia är själlös och umgås mycket med både vampyrer och varlulvar - framför allt sin varulvsmake Lord Maccon och hon verkar ständigt hamna mitt i alla problem som uppstår. Har inte kommit så långt in i andra boken så jag kan inte säga så mycket vad den handlar om eftersom jag försökt passa mig från att läsa baksidan.

Veckans citat är hämtat från början av boken, sidan 5.

Alexia Maccon, lady Woolsey, drottningens muhajh och Storbrittaniens viktigaste övermänskliga vapen, vaknade blinkande ur en djup sömn.
"Det var inte jag", sade hon automatiskt, utan att ha en aning om vad hennes make gormade om.
I vanliga fall brukade det förstås ofta ha med henne att göra, men vad det var som retat upp honom så här tidigt på dagen så var det nog ändå bäst att inte genast erkänna sig skyldig. Alexia knep ihop ögonen och kröp längre ner under det varma duntäcket.

En smakebit på søndag: Askungar

Söndag = En smakebit hos den norska bloggen Flukten fra virkeligheten. Denna vecka läser jag Askungar av Kristina Ohlsson och det är en deckare som handlar om en flicka som försvinner från ett tåg. Utredningsgruppen som består av Alex, Peder och Fredrika stretar åt lite olika håll när det gäller vad de tror kan ha hänt flickan. Och det som skulle varit en enkel utredning blir allt annat än det.

Smakbiten är hämtad från sidan 150.


Av alla frågor som rasade inom henne var det en som pockade på mer uppmärksamhet än de andra.
Vad i helvete för jag här? tänkte hon. Hur hamnade jag på denna arbetsplats med dessa uppgifter?
Där och då var Fredrika beredd att ringa tillbaka till Alex och säga:
"Du har rätt, Alex. Detta är inte vad jag är ämnad för. Jag är för svag, för emotionell. Jag har aldrig sett en död människa i hela mitt liv och jag hatar sagor som inte slutar lyckligt. Olyckligare än så här blir det inte. Jag ger mig. Jag har inte här att göra."

Januari 2013

Då så. Nu var första månaden av 2013 förbi och jag har verkligen haft en berg och dalbanemånad. Dock inte vad det gäller läsningen som jag ändå måste säga att jag är rätt så nöjd med. För trots att mycket av tiden på kvällarna gått åt till att titta på Sons of Anarchy tillsammans med sambon har jag ändå hunnit läsa en ansenlig mängd böcker och väldigt många bra.

Januaris böcker:

• Nattens begär - Sherrilyn Kenyon
• Jellicoe Road - Melina Marchetta
• Marked - P.C and Kristin Cast
• Nattens Cirkus - Erin Morgenstern
• The Woman in Black - Susan Hill
• Mercurium - Ann Rosman (Ljudbok)
• Bitterblue - Kristin Cashore
• The Land of Stories: The wishing spell - Chris Colfer
• Och så var det bara en - Agatha Christie (Ljudbok)
• Delirium - Lauren Oliver

Antal böcker lästa/lyssnade på: 10 st
5 på svenska/5 på engelska/2 ljudböcker

Januaris överraskning:
Väldig svårt att nämna en enda. Men trots att jag hade väldigt höga förväntningar på Delirium lyckades den tillslut att överraska mig riktigt ordentligt.

Januaris sämsta:
The Woman in Black. Spökhistorier är helt enkelt ingenting för mig. Blev inte ens lite rädd och historien var absolut ingen höjdare.

Januaris bästa:
Var ska jag börja. Har läst väldigt många superhöjdare denna månaden. Jellicoe Road nockade mig fullständigt. Nattens cirkus var fantastiskt skriven med ett språk så målande att jag sällan varit med om något liknande. Bitterblue var kanske inte en överraskning att jag skulle gilla eftersom jag älskat de båda tidigare. Och så får vi givetvis inte glömma Delirium som började mediokert men växte, och växte och växte. Kan faktiskt inte bara nämna en.

Bokbloggsjerka 1-4 februari

Denna veckan undrar Annika:

Är du en ”samlare” av saker som kan kopplas till litteraturen (böcker, bokmärken, muggar med litteraturmotiv, etc)?

Svaret är nej helt enkelt. Det enda jag samlar på är böcker. Sen kan det ju tilläggas att jag gärna samlar på gamla vackra böcker och då måste det inte först och främst vara för att jag måste läsa boken utan för att den kommer se så otroligt fin ut i min hylla. Något som jag också skulle behöva samla på är bokhyllor. Jag får ju liksom inte plats med alla mina dyrgripar. Sen hade jag velat samla på bokstöd, för det finns ju så otroligt många vackra. Nu är det ju dock så att jag inte har något behov av bokstöd eftersom det svämmar över i hyllorna. Ser ni den nedåtgående spiralen - samla på böcker, ha för lite bokhyllor - kan inte köpa fina bokstöd...