Karaktärsbeskrivning

Mitt i all julstress, eller rättare sagt på julaftons morgon, medan sambon fortfarande sov, innan pappa kom och hämtade mig för vår färd till kyrkan, då satt jag i lugn och ro och åt frukost och lyssnade färdigt på Guldkompassen av Philip Pullman. Ett alldeles utmärkt sätt att starta julafton på enligt min mening. Jag kan nämligen inte hejda mig förrän jag får börja på del två, Den skarpa eggen.

Boken var riktigt, riktigt bra. Och Lena Nyman som läste in den, gjorde det också riktigt bra. Jag var lite osäker i början men har bestämt mig för att det var lysande gjort. Tillsammans lyckas hon och författaren skapa en av de bästa karaktärsbeskrivningar jag har varit med om. Bokens huvudperson Lyra får liv framför mina ögon och det är tack vare henne och hennes daimon Pantalaimon som boken är så bra. Hon är precis så näsvis, frågvis, vetgirig som bara ett barn med stor aptiti på livet kan va. Hon är mänsklig i all sin nyfikenhet, glädje och rädsla. Jag älskar henne, och det är mycket tack vara Lena Nyman som ger henne en röst.

Boken handlar om Lyra, som växer upp på Jordans universitet i Oxford. Där, mitt i en mansdominerade värld, har hon en lycklig barndom tillsammans med tjänarnas barn, framför allt kökspojken Rodger. De för ständiga krig med zygenarnas barn, eller med barnen från andra college. De tar sig fram i fart och fläkt i gångarna under Jordan eller på dess tak. Hon spionerar på de vuxna, på rektorn och farbror Asriel och får veta spännande saker om något som heter stoft.
Men livet kan inte vara bra i all evighet. Hemska saker hände i världen runt om kring. Slukarna är några som rövar bort barn och de har kommit till Oxford. Och en dag är Rodger borta, och farbror Asriel har blivit tillfångatagen på Svalbard av Isbjörnarna.

Nu börjar Äventyret med stor bokstav. Lyra hamnar mitt i smeten och verkar ha någon bestämd roll att spela. Tillsammans med zygenarna beger hon sig till Lappland för att hitta Roger och lämna ett föremål som kallas för alethiometer  till farbror Asriel. Alethiometer  är en sanningssägare som Lyra har stor användning för.

Boken är bra, riktigt bra. Hade egentligen inte så stora förväntningar på den efter att ha sett filmen, som jag inte riktigt förstod mig på. Men detta bevisar bara än en gång att boken är bättre än filmen, mycket bättre. Och tack Lena Nyman för en fantastisk uppläsning, hade formodligen inte haft ut lika mycket utan din uppläsning.