Arvet från Stonehenge

Det är skönt med en extra timme så här på morgonen, då känns det nämligen inte som om jag legat hela dagen och läst. För det är vad jag gjort här på morgonen, och det i en bok som jag absolut inte kunde lägga ifrån mig.

Arvet från Stonehenge är Sam Christers debut och en mycket bra sådan. Den handlar om mystiska sällskap med anknytning till Stonehenge och allt har sin utgångspunkt i under sommar solståndet och ett självmord av arkeologen, gravplundraren och Nathaniel Chase. Gideon Chase, Nathaniels son åker till sin fars hus och dras med en gång in i mystiska händelser, t ex genom att någon försöker bränna ner huset för att dölja något. Samtidigt sker mystiska mord i grevskapet och en kidnappning som vänder världens ögon mot Stonehenge.

Det här är en mycket bra äventyrsroman som ger lite vibbar till Dan Browns da Vinci koden och Änglar och demoner. Även om den inte håller riktigt samma klass så är tempot högt och fyllt med en mängd spännande händelser. Intrigen är mycket bra. Det är många intriger som vävs samman på ett mycket bra sätt. Där finns också väldigt många karaktärerna, där en del är mycket givande för historien och andra som jag kanske hade klarat mig utan. Det enda som jag har lite att invända på är slutet som blir något abrupt i vissa delar. Dessutom är jag inget fan av bokens väldigt korta kapitel (en halv sida i bland). Hade gärna haft något längre kapitel men jag vande mig efter ett tag i läsningen och det hela flöt på bra.

Slutligen vill jag avsluta med att boken gav ett mycket positivt helhetsintryck och att jag ser fram emot att läsa mer av författaren - gärna med Gideon Chase i fler roller - för fler mystiska och spännande brödraskap har jag absolut inget emot att lära känna.

Tack Bazar förlagför recensionsexemplaret.

Myteriet på Bounty

John Jacob Turnstile är fjorton år då han haffas för ficktjuveri. I stället för ett år i fängelse väljer ha att ta chansen att mönstra på fregatten Bounty med kapten William Bligh. HMS Bounty ska åka till Otaheiti (Tahiti) för att utföra ett mycket viktigt uppdrag åt Kungen.
Det här är den välkända historien om myteriet som drabbar Bounty och kapten Bligh. En historia berättad ur en fjortonårings syn på livet.

Jag hade höga förväntningar när jag började läsa Myteriet på Bounty av John Boyne. Det fanns mycket som lockade med den, en välkänd historia i ny tappning, en historisk roman om äventyr och svunna tider med svunna ideal. Och boken lever verkligen upp till mina förväntningar. Det är en riktigt bladvändare som går otroligt fort att läsa samtidigt som den är underhållande. Mycket av historien utspelar sig på havet, antingen på Bounty eller i en livbåt. Som följd av det så blir det också mycket berättande om väder och vind. Men det gör ingenting. Det vävs hela tiden in massor med Turnstiles funderingar både vad gällde nutid och dåtid.

Ibland kan jag störa mig lite på alla tillbakablickar. När t ex Turnstile bodde hos en Mr Lewis, som drev en speciell sort inrättning för vackra pojkar. Det var ingen vacker inrättning. När detta förs på tal blir jag ibland förvirrad då hans barndom inte alltid hänger ihop. Ena gången har han inga minnen av sin barndom förutom att Mr Lewis kom och köpte honom av en dam där han brukade sova ibland, detta vid nio års ålder. En annan gång minns han när han mötte Lewis för första gången vid 4-5 år på gatan och fick pengar av honom och Lewis erbjöd honom att komma hem till honom och bo där. Missförstår jag det hela eller är inte alla bitarna helt överrensstämmande alla gånger?

Karaktärerna i boken är skrivna med mycket värme. Jag kan många gånger se dem väldigt tydligt framför mig och framför allt måste jag säga att jag (precis som Turnstile) får ett stort förtroende för kapten Bligh. Men också styrman Fryer verkar som en mycket trevlig person. Kanske är karaktärerna lite förskönade, de känns nästan "för" bra men det gör mig ingenting för ibland vill man hitta karaktärer i böcker som man kan lite på.

Språket är mycket målande i boken och jag älskar att han har fått språket gammalmodigt utan att för det sakens skull blir svårt. Jag kan t ex inte låta bli att skratta åt vissa beskrivningar som den unge fjortonåringen använder sig av; när man fick resning fick man dra i flöjten. Gissa själva vad det betyder.

Det är inte utan att man blir lite sugen på att åka till söderhavet på semester nu. Vackra stränder med massor med god frukt att äta. Ja tack!

Jag kan varmt rekommendera er att läsa den här boken om ni är sugna på en underhållande äventyrsroman och vill önska er bort till varmare breddgrader en stund.

Tack Bazar för recensionsexemplaret.