Praktklant - det är jag det

I morse skrev jag om att jag precis har påbörjat Kråkornas fest. Jag har nu lyssnat ungefär 6 timmar av 33. Och även om det var länge sedan jag läste serien så visst kände jag igen mig i handling och vet vad som hänt tidigare. Men det kändes ändå konstigt, som om jag var ur fas på något sätt. Men som sagt det var länge sedan och jag tänkte att jag blandade ihop det med tv-serien. Men jag hade kollat på goodreads vilken bok jag skulle läsa i ordningen så då litade jag på att det var fjärde boken jag skulle läsa. Praktklant som sagt! När jag kolla i min läsdagbok så har jag bara läst två av böckerna. Så det är egentligen Svärdets makt jag ska läsa.
Nu vet jag helt ärligt inte vad jag ska göra. Jag hänger ju med i boken och det utan problem, men jag kan ju ändå ha missat något. Jag får väl helt enkelt göra ett litet hundöra där jag befinner mig och sen hoppa rakt in där jag pausar i fjärde boken sen. Vill faktiskt inte missa något...

Dags för nästa mastodont

Igår kväll började jag mitt lyssnande på Kråkornas fest av George R.R Martin. De två tidigare tegelstenarna på någonstan mellan 600-700 sidor kan slänga sig i väggen. Nu pratar vi 1000 sidor.
Det kommer dock inte vara något problem med sidantalet. Problemet är att jag inte vet var någonstans i handlingen jag egentligen befinner mig. Väldigt lätt att blanda ihop bokserien med tv-serien. Men det löser sig väl det med vad det lider.

För den observanta så ser man att boken på bilden är på engelska, men jag väljer faktiskt att lyssna på den på svenska via Storytel. Det känns lite behändigare...

Mitt 90-tal

Den här veckan ägnar sig Kulturkollo åt 90-talet och det är tanken att jag ska försöka beskriva mitt 90-tal.

Jag skulle vilja påstå att det är under 90-talet mycket händer. Jag är född på 80-talet men har inte många minnen därifrån utan de börjar när jag fyller 6 år 1990. På 90-talet var jag en social varelse (jag vet inte vad som hände sen). Jag älskade skolan, kanske för att jag hade det lätt för mig. Modemässigt kommer jag tydligt ihåg att alla skulle ha Champion-tröjor och så skulle man ha idrottskepsar. Jag fick äntligen min Championtröja nu i julas i julklapp, mamma och pappa tyckte nog inte riktigt att det var värt pengarna då.
Jag började intressera mig för musik på 90-talet. Först var det ju Carola och Fångad av en stormvind men sen gick jag över till Backstreet Boys och sedan Bryan Adams. Minus Carola så lyssnar jag gärna fortfarande på dessa artister.
Jag var också ganska så sportig då och älskade att spela basket, trots min väldigt korta lekamen. Och så var det ju ridningen. Det var tyvärr inte tillräckligt med tid som fick spenderas i ett stall.
Jag var också sådär lagom tonårig när det var dags att titta på Jack Dawson på vita duken. Många gånger lurade jag med mig kompisar för att få dregla över Leo 💖, men det kan tilläggas att det inte var någon hit att lura med sig två killkompisar. De hade duktigt roligt över mina tårar, där jag satt inklämd mellan dem.
På det stora hela så tror jag att jag hade ett ganska så bra 90-tal. Tonåren var väl inte de roligaste, men vems tonår är det?

En medborgare höjd över varje misstanke av Jan Guillou

Efter en mängd personliga tragedier har Carl Hamilton fått tjänsten som chef för säkerhetspolisen. Han befinner sig på många sätt i rampljuset för media och det utnyttjar på sitt eget sätt. Han röjer upp i leden och han ändrar riktning på SÄPOs arbete.
Samtidigt begås det ett antal mord runt om i Sverige, mord på muslimer och som är utförda på väldigt speciella sätt.

Det är över 10 år sedan jag läste första boken i den här serien och säkert 5 år sedan jag läste den nionde delen. Varför det har tagit så lång tid att plocka upp 10:e och sista boken är lite av en gåta eftersom jag gillat serien väldigt mycket.
Men tyvärr gillar jag inte den här tionde boken speciellt mycket. För det första är den alldeles för lång och babblig. Och istället för en trevlig spionhistoria, men en smått overklig hjälte ala James Bond får vi här en berättelse som väldigt mycket handlar om politik och läget i Sverige när boken skrevs. Och just det där med politik är ju inte riktigt min grej.
Sen stör jag mig ganska så rejält på språket. Det är ett språk som inte på något sätt hade fått slinka igenom idag och då ska det användas av högt uppsatta politiker. Det är ord som svartskalle bland annat och det sticker i ögonen på mig att läsa det. Det syns att samhället i alla fall har kommit en bit sedan mitten av 90-talet, och det är ju för väl det. Eller så är vi bara mycket mer korrekta i vårt tal i dag men tankarna och åsikterna har väl tyvärr förvärrats.
Handlingen i sig känns också lite för genomskinlig. Jag listade tidigt ut åt vilket håll allt lutade vad gällde mordgåtorna. Kändes lite hafsigt. Visst, författaren ville kanske att det skulle vara ganska så synligt men för mig fungerade det inte riktigt.
En sak som stör mitt läsande kan absolut vara det att det är så länge sedan jag läste senaste boken. Jag hade glömt bort väldigt mycket av den. Ja, i stort sett allt även om jag får vissa minnesbilder medans jag lyssnar. Det är helt enkelt inte bra att dra ut på en serie i över 10 år.
Så tyvärr blir det här inte riktigt en bok för mig. Vilket är väldigt synd. Men nu har jag i alla fall läst den och känner mig ändå väldigt tillfreds med det. Frågan är nu bara om jag ska fortsätta men de "nya" böckerna som kom ganska så långt efteråt.

En medborgare höjd över varje misstanke får 2/5 i betyg av mig.

Boken finns att köpa hos Adlibris & Bokus & Cdon.

Jag har ändrat mitt Goodreads-mål

Från början satte jag mitt Goodreads-mål till 52 böcker. Tänkte i mitt stilla sinne att en bok i veckan borde vara ganska så realistiskt med tanke på att jag inte alls visste hur mycket lästid jag skulle kunna få till. Efter två månader visade det sig att det kunde klämmas in ganska så mycket lyssnartid i alla fall och målet vart avklarat. Så nu har jag höjt mitt mål till 100 böcker. Jag tror inte att jag kommer att hinna det inom 4 månader, för nu borde lyssnartiden möjligtvis minska lite - i alla fall satsar jag ju för tillfället på lite längre böcker. Vi får se hur pass relevant 100 böcker är.

Några tankar en söndag

• För ett år sedan blev jag moster för andra gången. Det där med att vara moster är något alldeles speciellt och underbart. Så idag har det varit kalas, med tårta och varm smörgåstårta. För det där med mackor är det bästa hon vet den där underbara tjejen.
• Ibland undrar jag vad det är som gör att jag alltid drar mig för att läsa de där tjocka böckerna. Okej, de tar lite längre tid men många gånger är de så värda besväret. Håller på med Katedralen vid havet för tillfället och har ni inte läst något av Ildefonso Falcones så rekommenderar jag er absolut att prova för det är en berättarkonst utöver det vanliga.
• Bebis som nästan bar vill sova rullande vagn är jobbig på ganska så många sätt, men jag får i alla fall väldigt mycket gratismotion plus att jag hinner lyssna väldigt mycket på ljudbok. Det är bara synd att det ska blåsa halv storm plus snöblandat regn. Det förtar upplevelsen något.
• Som sagt - jag har en bebis som inte vill sova så mycket dagtid. (Natten går konstigt nog bra. Tack och lov). Detta gör som ni kanske förstår att jag har fått lite mindre tid till att blogga. Så blir det lite tyst här ibland så vet ni varför. Jag får helt enkelt försöka förbereda de gånger jag får tid över.
• Jag har nu lyssnat klart på En medborgare höjd över varje misstanke av Guillou, vilket från början var sista delen i serien om Carl Hamilton. Jag var väl sådär förtjust i den och nu tänkte jag undra med er om det är värt att läsa vidare med de lite nyare böckerna. Jag har Madame Terror stående i bokhyllan, men jag är som sagt lite tveksam. Hjälp mig!
• Jag funderar på allvar på att göra lite nya mål för året. Detta eftersom jag redan har uppnått de mål jag satte för mig själv. Eller så kanske man skulle satsa på att ha månadsmål. I mars har jag ju till exempel fått för mig att jag ska läsa tegelstenar. Jag vet inte, får nog klura lite till.
• Jag har också klurat lite på om jag inte skulle vilja dra igång ett bokbyte inför i påsk. Vad tror ni? Finns det ett intresse. Kommentera gärna här ner om det skulle finnas intresse så ska jag försöka klura lite mer här hemma på min kammare.

En smakebit på søndag: Katedralen vid havet

Det har visst blitt söndag igen.Det går fort mellan varven och snart är det påsk... Men söndag betyder att det är dags att bjuda på en smakbit ur det vi läser för tillfället. Jag försöker avverka tegelstenar den här månaden och turen har kommit tll Katedralen vid havet av Ildefonso Falcones som jag så länge velat läsa. Den handlar om Arnau som lever i Barcelona på 1300-talet och som bland annat får se den stora Katedralen Santa Maria del Mar växa fram.

Min smakbit är från sida 105

När de kom ut från Santa Maria och de hade kommit en bit därifrån tittade Arnau och Joanet på bygget, på snickarna, på stenhuggarna, på murarna; sedan satte de sig på marken på torget och väntade på att Àngel skulle ta en rast frå arbetet och komma och sätta sig bredvid dem för att äta sitt bröd och sin ost. Fader Albert tittade ömt på dem, arbetarna vi Santa Maria hälsade på dem med ett leende och till om med bastaixerna, när de dök upp bärande stenarna på ryggen, vände blickarna mot de två små som satt framför Santa Maria.

Fler smakbitar hittas hos Mari på Flukten fra virkeligheten.