Heathcliff är inte alls någon romantisk hjälte som jag hade inbillat mig och lady Catherine är allt annat än eftersträvansbar (finns det ett sånt ord). Det är nästan henne jag avskyr mest i hela historien.
Men kanske, bara kanske är det känslorna av mindre trevlig natur som gör den här boken/seriealbumet så minnesvärd. För det är trots allt en historia som har överlevt i över 100 år. Kanske behöver man ibland läsa om elände och "rubbade" karaktärer för att påminnas om hur bra man själv har det.
Och som sagt. Jag har ännu inte löst gåtan om huruvida jag har läst Svindlande höjder tidigare. Och faktum är att trots att jag inte är överväldigad av historien så måste jag ge boken en chans. När jag hittar den på ett loppis någon stans kommer jag definitivt slå till.
Så vad det ju här med att läsa i serieformat också. Jag gillar det måste jag säga. Gillar bilderna även om det är lite väl överdrivna ibland. Jag tycker att serieformatet är ett smidigt sätt att kontakta sig med klassiker. Kanske hade de kunnat göra Anna-Karenina till ett seriealbum så kanske man hade kunnat skippa alla långrandiga bitar.
Tack Argasso för recensionsexemplaret.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar