Idag regnar det och mullrar utanför mitt fönster. Det är verkligen kontraster till i fredags då det var varmaste sommar. Men jag njuter nog helt ärligt mest av det här. Idag kan jag då nämligen med gott samvete hålla mig inne. Sitta i min fåtölj, dricka te, läsa, tända ljus och kanske smaska på något gott. Jag ska också se om jag inte kan få till något eller några inlägg att förhandsinställa. Vi får väl se helt enkelt.
Men först tänker jag bjuda på en liten smakbit ur boken jag läser för tillfället. Det är Havets fångar som är andra delen i Michelle Pavers serie om Torak och hans vargbroder Ulv. En bok för bokslukaråldern (älskar det ordet) men även väldigt passande för mig.
Torak har precis blivit tillfångatagen av Sälklanen och upplever för första gången i sitt liv en färd på havet. Han närmar sig nu Sälarnas ö och på sidan 156 står det sedan såhär.
Men när de kom närmare glömde han bord det. Det verkade inte stå rätt till i bukten. Vattnet var mörkrött, alltför mörkt för att bara vara färgat av den nedgående solen.Sedan kände han en välbekant, samtidigt salt och söt lukt, mycket tydlig i den vindstilla luften. Det kunde väl inte vara...
Det var det.
Sälbukten var full av blod.
Vill ni läsa fler smakbitar så föreslår jag att ni går in och tittar på Maris blogg Flukten fra virkeligheten.
