Det lånade mörkrets riddare av Dave Rudden

Denizen har växt upp på ett barnhem. Inte ett speciellt trevlig barnhem men det har ändå varit hela hans verklighet och det är där han har sin bästa kompis Simon. Men strax efter att han tror sig ha fyllt 13 år så får han ett brev från en faster han inte visste att han hade. Och med det brevet dras han in i en värld som han absolut inte trodde existerade. En värld där riddare slåss mot monster som kommer från en annan dimension.

Den här boken hade jag inte alls hört talas om när den dök upp i brevlådan. Kanske just därför valde jag att läsa den ganska så snart. En annan anledning är att den beskrevs som fantasy för mellanåldern och det är ju absolut något som jag brukar gilla väldigt skarpt. Sen upptäckte jag i efterhand att den har sjukt höga betyg på goodreads.
Jag är väldigt glad att jag plockade upp boken för det blev helt klart en väldigt positiv överraskning. Den är fartfylld och spännande och framför allt väl genomtänkt känns det som. Denizen är en komplex karaktär och hans vänskap till Simon framställs väldigt fint. Det märks att den är väldigt viktig. Hans känslor kring sina föräldrar och att helt plötsligt få en faster är också väldigt bra beskrivna och allt detta lyfter boken väldigt mycket.
Sen gillar jag själva kampen mot mörkret. För här kan man verkligen snacka om en kamp mellan ljus och mörker. Riddarna, som Denizen verkar kunna bli en av, använder sig av någon form av inneboende ljus som de måste lära sig att behärska för att inte utplånas av det. Monsterna, eller Tenebrae, är bokstavligt talat mörker och det är spännande hur författaren har tagit gamla, väl invanda begrepp som riddare och ljus emot mörker och samtidigt göra något helt nytt av det. Sådant gillar jag mycket.

3 anledningar till varför Det lånade mörkrets riddare är värd att krypa upp i fåtöljen med:

1. Berättelsens djup där en 13 årig pojkes känslor tas på allvar. Det hade lätt bara kunnat vara en kamp mellan det onda och det goda och så hade man nöjt sig med det. Men den här berättelsen får verkligen en djup och det är det som gör att den sticker ut.

2. Ett hemligt sällskap, vem kan motstå något sådant. Inte jag i alla fall. Jag dras ofta till böcker med brödraskap, hemligheter, motstånd, gemenskap och klassiskt medeltida användande av svärd. Sådan är jag.

3. Som jag har förstått det hela så är den här boken tänkt att bli en serie. Och visst finns det möjlighet till det. Men samtidigt räcker det att läsa den här boken, den har ett fullt tillfredsställande slut. Riktigt bra till och med. Det visar bara på att en författare inte behöver avsluta med en cliffhanger för att få i alla fall mig till att läsa mera. Snarare tycker jag att det här sättet bara är bättre.

Jag ger Det lånade mörkrets riddare 4+/5 i betyg.

Tack Modernista för recensionsexemplaret.

Boken finns att köpa hos Adlibris, Bokus och Cdon.