Mike och Tia Baye har börjat spionera på sin 16-årige son Adam. Han har nämligen inte varit sig själv sedan han bästa kompis Spencer tog livet av sig och de är rädda för att Adam har hamnat i dåligt sällskap. Och det vill sig inte bättre än att Adam försvinner. Har han rymt hemifrån eller är det något värre som har hänt.
Samtidigt spenderar Jill, Adams lillasyster, mycket av sin tid hos bästisen Yasmin. Yasmin är inte längre ett glatt och lyckligt barn. Yasmin är mobbad i skolan efter något som deras lärare mr Lewinstone råkade säga på en lektion. Något som givetvis barn snappar upp, och de som tror att barn alltid är små rosenkindade, söta saker har fel. Barn kan vara riktigt elaka när de vill och får tillfälle. Jill håller sig i alla fall kvar som Yasmins kompis.
Släpp inte taget av Harlan Coben handlar om föräldraskap och om rädsla och om att vara en modig människa som gör det som är rätt. Det är en jakt efter en mördare, efter Adam och efter sanningen om vad som egentligen hände den där kvällen när Spencer tog livet av sig.
Historien har många trådar som löper parallellt med varandra och många gånger funderar jag på hur Coben ska lyckas knyta samman allting. Men varför oroa sig när man läser Coben. Där finns också mängder med karaktärer och även om jag inte får lära känna någon på djupet så har jag inga problem att följa med i alla de karaktärer som nämns, för jag får göra en "lagom" bekantskap med allihopa. Lagom mycket för att jag inte ska bli förvirrad utan, de ger istället handlingen en skjuts framåt. Människor har problem var och en på sitt håll, och ibland har vi mer gemensamt än vi skulle kunna tro.
Boken är bra, den är spännande enda in i slutet och man vet aldrig riktigt vad som ska hända, för jag har läst böcker av författaren som inte allt slutat som man har tänkt sig - utan ett; så levde de lyckliga i alla sina dagar.
Jag har bara läst en enda bok av Coben, Borta för alltid, men det var riktigt längesedan och jag tyckte inte den var jättebra.
SvaraRaderaÄndå, av någon underlig anledning, upptäckte jag att jag, förutom Släpp inte taget, har tre olästa böcker av Coben :)
Jag gillar hans böcker på grund av språket. Framför allt så gillar jag böckerna om Myron Bolitar. Det är rappt, smått självironiskt språk som jag gillar. Inga krusiduller utan rakt på.
Radera