Ambivalens! Hur ska jag göra, och hur ska jag stå ut

Det är nu mindre än en månad kvar och ännu har det inte nämnts ett endaste ord här på bloggen om årets stora bokhändelse. Bokmässan!!!
De senaste två åren har jag varit där i fyra dagar och jag har njutit varendaste lilla sekund, trots ont i fötter, axlar och rygg av på tok för mycket bokkokande och spatserande. I år däremot vet jag inte hur det blir. En sak är i alla fall säker - det blir inga fyra dagar och ingen seminariebiljett. Jag har anmält mig till fackets årliga resa dit på lördagen (eller jag hoppas att min fackliga kollega kom ihåg att anmäla mig) och vill väldigt gärna åka. Men jag vet helt ärligt inte om min kropp kommer att orka. Bara av trängseln på loppisen i lördags så blev jag kallsvettig och trött och då var jag där i 30 minuter. Varje dag efter jobbet går jag hem med ont i rygg och allt är allmänt tungt. Så som sagt, klarar verkligen min gravida kropp och knopp av ett antal timmar på en knökafullt bokmässegolv. Dessutom behöver jag absolut inte köpa böcker. Jag behöver heller inte slösa med pengar som borde gå till vagn och skötbord och spjälsäng istället. Så att stanna hemma vore helt klart det klokaste...

MEN... jag håller på att dö av längtan och avund när jag läser inlägg om mässan, författare som ska lyssnas på, seminarier som måste bevistas, och utställare som lovar att tillgodose alla mina behov. Jag längtar också efter det där hotellrummet... som en lyx helt för sig själv i fyra dagar, men god mat, god frukost och massor av kvällsfunderingar och lästid. Och värre lär det väl bli. Mer specifikt, mer information om författare som jag borde se (har hållit mig undan från alla former av program). Jag läser också om bokbloggar-middag och önskar så att jag hade kunnat medverka. Och alla er jag har träffat på mässan, hur gärna jag skulle vilja träffa er igen. Kort sagt, jag blir nog snart tokig!

Jag vet att jag borde stanna hemma, jag vet inte om jag kommer göra det, men jag vet också att i år kommer det inte alls bli samma sak. Får helt enkelt glädja mig åt det som kommer i november/december istället. Då ska jag få bebismysa och läsa barnböcker och gosa. Nästa år däremot - då tror jag inte att något kan hålla mig därifrån. Maken får helt enkelt följa med upp till Göteborg då och så får vi ha en separat semester ihop däruppe med barn. 2017 - jag längtar redan...