Eon lever med en stor hemlighet. Han är nämligen en hon och det är absolut förbjudet för en flicka att bli Dragoneye och ändå är det precis det hon och hennes mästare försöker få henne till att bli. För Eon har en förmåga att se alla energins drakar samtidigt, en förmåga som ingen annan verkar ha och det borde göra henne till den perfekta Dragoneye.
Jag är väldigt kluven till vad jag ska tycka om den här duologin. Det tar ett bra tag innan jag förstår konceptet och lär mig att förstå vad en Dragoneye är och hur världen fungerar. När jag väl har fått kläm om det så måste jag säga att jag gillar världen. Likheterna till ett antikt Kina finns där definitivt och drakarna med deras förmågor är definitivt hämtade därifrån. Hur världen och samhället är uppbyggt ger definitivt trovärdighet till historien och det gör läsningen intressant och spännande.
Sen är det Eon, vår huvudkaraktär. Jag är absolut inget fan. Frustrerande tror jag är ett bra ord för att beskriva henne. Hela första boken kan jag inte låta bli att sitta och irritera mig på henne. Lösningen på hennes problem är ju så enkel. Det blir lite bättre till andra boken men fortfarande tycker jag hon är gnällig och osäker och väldigt bunden till andra karaktärer. Jag hade velat se lite mer jävlar annama och pondus. Tyvärr drar hon ner helhets intrycket av böckerna ganska rejält för mig och ska jag vara ärlig så är jag besviken.
3 anledningar till varför Eon/Eona är värd att krypa upp i fåtöljen med:
1. Världens och kanske framför allt samhällets uppbyggnad. När jag väl lärt mig förstå det hela var det väldigt fascinerande och bra. Gjorde definitivt att jag blev intresserad av att läsa mer om Kinas historia och mytologi.
2. Drakarna. Okej det är kanske inte min absoluta favorittyp av drakar, men det är drakar och många gånger räcker det för mig. Jag gillar hur varje drake symboliserar en viktig egenskap och hur de är beskyddare av samhället.
3. Handingen och framför allt tanken om det onda mot det goda - han emot hon - måne mot sol. Hela berättelsen baseras mycket på det här med två och det gillade jag mycket. Jag som läsare vill gärna försöka läsa in gråzoner men det finns det tyvärr inte så mycket av. Eller tyvärr kanske jag inte ska säga för det är det som gör historien bra.
Eon får 3+/5 i betyg av mig
Eona får 4/5 i betyg av mig
Författaren har bland annat också skrivit Singing the Dogstar Blues och A new kind of death
Har länge tänkt läsa dessa. Hoppas kunna göra det under hösten.
SvaraRaderaDet tycker jag definitivt du ska göra. De är definitivt värt sin lästid.
Radera