2016-02-08

Begravd jätte av Kazuo Ishiguro



Axl och Beatrice lever i utkanten av en liten Brittanisk by. De är till åren komna och inte helt accepterade i gemenskapen. Men de har varandra och en stor kärlek blommar mellan dem. Om det inte vore för den där dimman, den där dimman som gör att alla verkar glömma allt. Till och med sina nära och kära. Men Axl och Beatrice kommer vagt ihåg sin son, sonen som de tror befinner sig i en annan by någon dagsvandring bort, och som de bestämmer sig för att gå och hälsa på. 
Det blir inte alls en så lätt vandring som de har tänkt sig. Landskapet är fullt av väsen och monster. Men som tur är stöter de på krigaren Wistan och tillsammans slår de följe en bit på vägen.




Hur jag ska skriva den här recensionen har jag faktiskt inte en aning om. Förmodligen så behöver boken lång tid att sjunka in, fast samtidigt vill jag inte vänta med skrivandet för det är så mycket som pockar och lockar på att få bli skrivet just precis nu.
Det här är en historisk berättelse, om ett England strax efter kung Arthurs och Merlins tid. Men språket är ändå inte så mycket av en historisk berättelse, Istället är det en saga jag har fått i händerna, eller en fantasyberättelse och den innehåller gott om magiska varelser och då framför allt en väldigt speciell drake. Och samtidigt skulle jag vilja säga att det minst sagt är en filosofisk berättelser. Mår människor alltid bättre av att veta? Är det kanske så att vissa sanningar behöver få vara begravda? Och hur är det egentligen med döden?
Språket är mångbottnat, tvetydigt, upprepande och invecklat. Samtidigt är det fascinerande att man för en gång skull kan säga så lite med så många ord. Det är så vackert, även om jag till och från kan störa mig på alla upprepningarna, så är det så gripande det där språket. Jag kan nästan själv känna att jag lider av den där dimman och väldigt, väldigt gärna skulle få veta vad det verkligen var som hände och vilken betydelse karaktärerna har spelat under kung Arthurs tid. Fast egentligen är det inte viktigt. Man behöver inte veta allt för att kunna leva ett fungerande liv.
Så var jag tillbaka till vad det här egentligen är för en berättelse - och det måste helt enkelt vara en kärlekshistoria. För kärleken mellan Axl och Beatrice är helt klart kärnan i berättelsen, om man väljer att läsa med ett par romantiska glasögon. Det är inte kärlek som man tänker sig när man tänker kiosklitteratur utan snarare den där stillsamma kärleken som handlar om gemenskap och tillhörighet. Kärlek som handlar om att inte klara av att leva utan varandra oavsett vilka hinder man möter längs vägen.
Jag tänker sluta min recension här. Jag kommer inte att dissekera boken mer just nu och plocka fram olika punkter som gör boken så fantastiskt läsvärd. Jag tänker inte ens sätta ett betyg på den för jag har en känsla av att den länge kommer finnas kvar i mina tankar och jag måste får bearbeta den långsamt. Nöjer mig helt enkelt med att säga att det är en fantastisk bok som kräver eftertanke, men också en bok som kan läsas på hur många sätt som helst. Så läs den.

Måste bara ge boken omslaget lite extra uppmuntran. Det kan helt klart vara det vackraste omslaget i in bokhylla.

Tack Wahström & Widstrand för recensionsexemplaret.

Boken finns att köpa hos Adlibris & Bokus & Cdon.

4 kommentarer:

  1. Den ska absolut läsas nån gång! :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tycker jag för den var riktigt bra. Det är bra med sådan läsning som lämnar en full med tankar.

      Radera
  2. Denna hoppas jag hinna påbörja snart.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det ska bli spännande att se vad du tycker.

      Radera