Jag brukar inte vara överförtjust när uppläsaren förställer rösten och "håller på". Det ska vara en relativt neutral röst, men som endå har en bra inlevelse och intonation. Men i den här boken förställs rösten och i det här fallet görs det med bravur. Det är finurligt uppläst och det är ingen större chans att jag blandar ihop rösterna.
Men vem är det nu som läser? Jo, ingen annan än Lena Nyman. Och det är helt klart en upplevelse, för hon har en fantastisk, lite skorrig och hes röst och hon har en väldig inlevelse. Så jag gillar det nog.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar