Min första Mumintrollsbok utläst

Trollkarlens hatt fick jag tag på när jag var på biblioteket sist och jag var minst sagt nyfiken på vad det kunde vara som var så speciellt med Tove Jansson och Mumintrollen. Okej jag såg på filmerna när jag var lite och gillade dem helt okej men ändå.

Men efter att ha läst denna första bok så förstår jag fullständigt hypen. Eller kan man kassa det hype när boken är typ 50 år gammal. Oavsett - bra är det i alla fall. Janssn lyckas förklara vad barndom och lek och sommar handlar om i den här boken. Jag önskar att jag fick vara med på upptäcksfärd på en enslig ö, flyga på moln, ha pannkaksfester, och att alltid ha vänner omkring sig som är med på alla äventyr.

Historien börjar den dag då mumintrollet vaknar av att Snusnmumriken visslar utanför hans fönster och väcker honom efter den långa vintervilan. De ger sig med en gång ut på upptäcksfärd och hittar en gammal hög svart hatt. Det visar sig att detta är trollkarlens hatt och att om man lägger någonting i den så förvandlas det till något helt annat. Till exempel små söta moln, eller en magiska djungel. Mumintrollet med vänner har mycket roligt med denna hatt, men det händer också en hel del läskiga saker ring den.

Jag älskar helt klart den här boken och det är nästan så att jag önskar att den fanns i min ägo för omläsning istället för att behöva lämna tillbaka den till biblioteket. Men jag har ju fler muminböcker som väntar på läsning. Näst ut blir Muminpappans memoarer.