En polis slår inte sin fru

Jag hade inte alls hört talas om Ingrid Elfberg när jag snubblade över Tills döden skiljer oss åt. Men efter att ha läst vad den handlade om blev jag helt klart nyfiken och lyckades få den som ett recensionsex av Kabusa. Det tackar jag verkligen för.

Baksidestext
En polis slår inte sin fru.
Erika står utanför poliskollegan Annas dörr en vecka tidigare än de bestämt. Hon berättar inte varför hon hals över huvud flytt från Stockholm. Lämnat sin man Göran, som också är polis, och sin älskade hund Boss på nyårsafton, med bara en väska i handen. Anna tar henne till sjukhuset med spräckta revben, ett brutet lillfinger och en blåslagen kropp.
Ett jobb vid polisen i Göteborg är en tillfällig lösning, Erika måste komma bort från Stockholm. Hennes anmälningar om Görans misshandel försvinner gång på gång och det går allt fler rykten om henne.
Det dröjer inte änge innan Göran kommer efter till Göteborg och lyckas skapa misstro mot Erika på hennes nya arbetsplats. Men Erika har bestämt sig - han ska inte vinna, även om han håller hennes Boss som gisslan.

Jag tyckte det här var en bra svensk kriminalroman. Framför allt är det handlingen jag gillar. Det känns något annorlunda med en misshandlad polis och det tycker jag skapar en intressant historia. Givetvis förekommer det övriga brott i historien, men dessa brott känns för mig kanske inte direkt överflödiga men kanske inte heller helt genomtänka. Huvudsyftet tycker jag är hur Erika ska kunna komma ifrån Göran - som för övrigt är en riktigt otäck och välskriven karaktär. De övriga karaktärerna känns också helt okej, möjligen med undantag av Erika själv som känns lite platt. Jag kan förstå att hon ska ha svårt att knyta an till människor, men hon känns verkligen inte som en vidare trevlig person som handskas på något som liknar ett postivt sätt med sina nya kollegor och med personer som hon möter i omgivningarna.
Trots att det kanske inte låter så där väldigt positivt det jag har skrivit så gillar jag ändå boken. Känns även skönt med en fristående deckare, vilket jag antar att detta är. Jag vill definitiv läsa Gud som haver som var Elfbergs debutroman.