Himlakroppar av Eleanor Catton

Vi befinner oss på Nya Zeeland 1866. Vi träffas i en övergiven bar på ett ganska sunkigt hotell i guldgrävarstaden Hokitika. Vi är 13 män samlande där och en historia berättas. En historia om en försvunnen man, en försvunnen packlår, några klänningar och om ett dödsfall och en hora som nästan tog livet av sig.

Ta inte upp denna boken och förvänta dig en lättläst, lättsmält historia. Den är snarare precis tvärt om. Med det sagt så kan jag sedan konstatera att det är en väldigt bra bok. Det är en sådan där bok när karaktärer, platser och händelser vävs samman som en spindelnät. Man kan ana den där tråden som väver samman allting för att allt tillslut ska falla på plats och man får upp ögonen för vad det verkligen var som hände. För ett mysterium är det definitivt, ett mysterium som får läsaren att själv tänka efter och klura.
Boken är otroligt detaljrik periodvis. Nästa så att jag kan tycka det blir lite för mycket och det drar tyvärr ner mitt betyg på den en aning. Framför allt får vi en detaljerad beskrivning av de flesta av karaktärerna, och då menar jag inte deras utseende. Deras karaktär granskas under lupp och är så beskriven att jag till en början inte alls hänger med. Karaktärerna är väldigt "låsta" i sina uppfattningar och egentligen ser du väldigt lite växande hos dem. De behåller sin stolthet, sin envishet, sin lojalitet och sina hämndkänslor på det sätt de alltid gjort.
Handlingen är väl genomtänkt. Jag gillar väldigt mycket på det sätt historien är uppbyggd. Räkna till en början med väldigt långa kapitel delar. Dessa följer månens faser och bli allt eftersom boken och handlingen framskrider kortare och kortare. Det är nästan så att man på slutet nästan tycker de är väl korta medans jag i början längtade efter lite kortare kapitel.
För att sammanfatta så är det en komplex men otroligt välskriven berättelse som defintivt väcker tankar och funderingar. Boken har aldrig varit långtråkig utan man har sakta men säkert tagit sig framåt. Men som sagt, det är absolut ingen lättläst bok enligt mig, dock helt klart läsvärd.

3 anledningar till varför Himlakroppar är värd att krypa upp i fåtöljen med:

1. Trots att jag gnäller lite på detaljerna i texten över så måste jag ändå tycka att detaljerna förhöjer historien och gör den till något annat. Det är absolut ingen dussinbok och det gillar jag.

2. Jag gillar historierna runt guldletandet och kommer på mig själv att det är absolut något jag skulle vilja läsa mer om. Boktips på livet i guldgrävarstäder tas tacksamt emot.

3. Jag gillar hur allting nystas upp och blir till en bra historia. Är väldigt förtjust i böcker överlag som är skrivna på det sättet, och denna är inget undantag. Hur allting hänger ihop är fascinerande helt enkelt. Själva mysteriet tycker jag helt klart är den här boken stora begivenhet och som gör att jag hela tiden vill läsa vidare.

Himlakroppar får 4/5 i betyg av mig.

Boken är en Man Booker Price vinnare 2013.

Tack Brombergs förlag för recensionsexemplaret.