2017-04-28

Låt vargarna komma av Carol Rifka Blunt



14-åriga Junes bästa vän är hennes morbror Finn. Finn som hon också är lite hemligt förälskad i trots att hon vet att det är alldeles fel. Men Finn lider av aids och har inte lång tid kvar att leva. Det sista han gör i livet är att måla av ett porträtt av June och hennes syster. När Finns så dör dyker Toby upp. Toby som tydligen har levt tillsammans med Finn i nio år men som June inte har haft en aning om. 


Låt vargarna komma (pocket)

Ibland är jag lite smått allergisk när jag hör att en bok eller en film beskrivas som fin. Jag vet att det är ren tjurighet från min sida, men många gånger blir det helt enkelt så att jag väljer bort att läsa just den boken eller se den filmen. Enda anledningen till varför jag till exempel aldrig sett Så som i himlen, trots att jag är ett stort fan av Helen Sjöholm, är just det där ordet fin. Det är också anledningen till varför Låt vargarna komma har stått så otroligt länge oläst i min bokhyllan. Men så ibland är det bra när man får sina ryck och ska minska på de olästa böckerna. Då kommer man förr eller senare även fram till sådana där fina böcker. För fin är precis vad den här boken är. Och faktum är att jag tycker så otroligt mycket om den. June och Toby är fantastiska karaktärer och den vänskap som växer fram - ja det finns helt enkelt inget annat ord för att beskriva den än just fin. Men allra bäst tycker jag nog ändå om Junes syster Greta. Greta som på ytan har allt men som hela tiden söker efter det där som faktiskt betyder allra mest.
Det är också en liten gnutta viktig nutidshistoria som beskrivs i boken. 80-talet då aids visade sitt fula tryne ordentligt. Fördomar, mordmisstankar, och utanförskap. Det är helt enkelt så att det är viktigt att belysa den historian också. Låt det nu vara på ett väldigt fint sätt.
Så det här får helt enkelt bli en liten pärla bland böcker att bära med sig och fundera kring lite nu och då.

Låt vargarna komma får 5/5 i betyg av mig.

Boken finns att köpa hos Adlibris & Bokus & Cdon.

6 kommentarer:

  1. Gillade också denna, men inte riktigt så mycket och konstigt nog så har den inte alls stannat kvar hos mig.

    Jag är också så där envis, ibland :) Egentligen är det ju dumt för det är bara man själv som drabbas, men några fel måste man ju få ha :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, man kan ju inte vara perfekt jämt... :P

      Radera
  2. Åh, vad roligt att du gillade den!!! :) Ibland är det bra att släppa lite på envisheten. ;)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja ibland är det så, men det sitter ofta långt inne.

      Radera
  3. Känner igen det där att bli anti mot en bok som höjs till skyarna. Men ibland är den värd alla lovord. Älskade denna bok!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, ibland är det tur att man ångrar sig och faktiskt läser boken. Många gånger finns det ju faktiskt en anledning till att så många människor gillar något.

      Radera