2013-09-23

Smaragdgrön av Kerstin Gier

SmaragdgrönSå är äntligen sista delen ur Ädelstenstriologin utläst. Skönt med serier där det är ett tydligt avslut och dessutom har jag inte behövt vänta flera år på de olika delarna utan har faktiskt läst alla tre i år.

Gwen och Gideon fortsätter i denna boken sitt äventyr genom tiden. Deras uppgift är att samla blod från alla tidsresenärer genom århundraderna. Samtidigt försöker Gwen förstå varför hennes kusin Lucy och Paul försvann och tog en kronograf (tidsresemakapär) med sig.

Vad tyckte jag då om den efterlängtade sista delen. Den var faktiskt precis lika bra som de tidigare delarna. Jag älskar att den är så lättsmält och att det händer saker hela tiden. Boken innehåller (precis som tidigare delar) lagom mycket magi och action för att det ska vara riktigt spännande. Det är också väldigt skönt att författaren inte har komplicerat till historien allt för mycket om ni förstår vad jag menar utan skör raka spår hela vägen igen från första sidan i första boken till sista sidan i sista boken.
Som ni märker har jag lite svårt att separera böckerna från varandra, kanske mest för att det faktiskt känns som en enda bok som man delat i tre delar för att boken inte ska bli för tjock. Det är absolut en fördel och jag tror inte jag varit med om det på samma sätt i någon annan bokserie.

Stort plus till den här serien med andra ord. Kan varmt rekommendera den till alla, framför allt om man älskar magi och fantasi blandat med lite ungdomsromantik och små historiska inslag som dessutom är skriven på ett väldigt humoristiskt sätt. Varför fanns det inte sådana här ungdomsböcker när jag var "ung"...? Nu återstår bara att köpa in Rubinröd så jag har även den i min bokhylla. För det finns definitivt risk för att dessa böcker behöver läsas om.

Tack Bonnier Carlsen för recensionsexemplaret.

Läs gärna också mina recensioner av Rubinröd och Safirblå.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar