Boktjuven av Markus Zusak

Mellan år 1939 och 1945 har döden fullt upp. Det är koncentrationsläger där själar ska hämtas, det är bombningar och det är krig i allmänhet som kräver mycket jobb. Men mitt bland alla dessa själar så finns Liesel. Lisel är inte död, däremot möter han denna lilla flicka vid tre olika tillfällen när han ska hämta andra döda och det är något som döden finner otroligt fascinerande med flickan. Kanske kan det vara för att hon är en Boktjuv.

Jag gick in i den här boken utan att veta för mycket om den och det tyckte jag var väldigt bra. Det jag visste var väl i stort sätt att döden var berättare, att det handlade om en flicka som tog böcker och att den utspelade sig under andra världskriget.
Det var fullt tillräckligt och kanske ska du också sluta läsa nu om du inte läst boken tidigare. Men jag bara måste få skriva, för det här är en helt fantastisk läsupplevelse, en läsupplevelse som kallas jag kan inte lägga ifrån mig boken. Så här i efterhand önskar jag nästan att jag hade gjort det lite - för att få njuta lite extra.
Det finns nog ingenting jag inte gillar med den här boken. Visst den är lite annorlunda skriven men det är halva charmen med den. Det är som sagt döden som berättar om en liten föräldralös flicka som hamnar hos ett par fosterföräldrar. Hon har tur för pappan i familjen är bland de bästa fadersfigurer jag någon gång har läst om. Tillsammans med Hans (pappan) så börjar Liesel upptäcka det skrivna ordets värld, och allt vad det innebär. Det blir som en mani för henne, där det skrivna ordet är allt.
Men det här är mycket mycket mer. Det är en historia om vänskap, om kärlek, om förtryck. Och om kärleken till böcker så klart. Bok ä helt enkelt fantastisk.

3 anledningar till varför Boktjuven är värd att krypa upp i fåtöljen med:

1. Berättarspråket! Det här är något utöver det vanliga. Boken är just berättad. Jag hade lika gärna kunnat sitta brevid och höra någon berätta för mig istället för att läsa. Det är skickligt gjort. Dessutom är texten kryddad med små noteringar, med listor, med bilder, med uppmaningar. Allt detta ger ytterligare ett djup till berättelsen. Jag skulle vilja gå så långt som till att säga att Markus Zusak har en förmåga att trolla med ord och det är jag otroligt avundsjuk på. Sen är det den där kärleken till orden som dessutom lyser igenom hela berättelsen.

2. Hans Hubermann (pappan) gör halva berättelse. Jag älskar denna karaktär, han är något utöver det vanliga. Han är mänsklig och har något som kallas för civilkurage och det är imponerande. Det kan inte ha varit lätt att leva som tysk i nazityskland utan att dela resten av befolkningens åsikter. Han var inte medlem i partiet, bara en sådan sak, han gömde en jude och han följde sitt samvete.
Sen var det den där kärleken till den där lilla flickan Liesel. Varje natt sitter han hos henne när hon har mardrömmar. Tillsammans börjar de utforska orden, de lär tillsammans och de växer tillsammans. Han har en förmåga att lyssna.
Hans Hubermann måste helt klart vara en av mina favoritkaraktärer genom tiderna.

3. Rudy Steiner är grannpojken som blir Liesel's bästa vän. De blir som ler och långhalm och han ställer alltid upp på henne. Rudy är pojken som faktiskt vågar gå sin egen väg lite grann. Som när han målade in hela sig själv med sot och härmade Jesse Owens. Eller när han hellre tog bestraffningar och stryk än att erkände att han kunde Adolf Hitlers födelsedag, eller att han trots hunger slängde bröd till judarna som vandrade mot Daschau.
Allt detta gör honom också till en helt fantastisk karaktär. Ska jag vara riktigt ärlig så kryllar boken av mycket älskvärda karaktärer och det är förmodligen en av anledningarna till att boken blir så fantastiskt bra.

Boktjuven får 5/5 i betyg av mig.

Andra böcker av författaren är Jokern, The Underdog, Fighting Spirit, When dogs kry, Bridge of clay