Kvinnan vid kanalen av Set Mattsson

En man hittas död i ett resanderum. Han är bunden och misshandlad och förnedrad. Trots det verkar det hela inte vara ett mord. Men Douglas Palm och hans grupp poliser försöker ändå ta reda på vad som verkligen kan ha hänt och vem den här mannen verkligen var. 

Jag gillar verkligen böckerna om Douglas Palm. Det här är tredje boken jag läser, men av någon anledning har jag missat bok tre i serien. Inte bra... Men samtidigt störs inte min läsning av den här boken nämnvärt. Jag får fortfarande möjlighet att försvinna in i en intressant och spännande kriminalgåta som sakta byggs upp och vävs samman på ett snyggt sätt. Framför allt gillar jag tidsepoken boken utspelar sig i och hur snyggt och levande det blir. Vi befinner oss i Malmö under början av 50-talet. En tidpunkt då det svenska samhället byggs upp till ett riktigt bra samhälle att leva i. Men här får vi se baksidan. Kommunistjakt och kvinnoförakt för att bara nämna några delar. För visst är det så att baksidan sällan är lika vacker som framsidan.

Jag kan varmt rekommendera er denna bok eller kanske snarare detta författarskap för jag har gillat tidigare delar väldigt mycket också. Boken kan bitvis verka lite spretig men allt knyts samman snyggt och bra och framför allt väldigt realistiskt. Så läs.

Kvinnan vid kanalen får 4/5 i betyg av mig.

Tack Historiska media för recensionsexemplaret.

Boken finns att köpa hos Adlibris & Bokus & Cdon. 

1793 av Niklas Natt och Dag

Ett stympat lik hittas i Fatburen av palten Cardell. Att det är ett mord är det ingen tvekan om och advokaten Cecil Winge får i uppgift att hjälpa polismästaren att lite diskret utreda det. Och i en stad som sjuder av missnöje ger sig det ganska udda paret Cardell och Winge ut för att ta reda på sanningen, en sanning som sakta men säkert nystas upp.

Oj, oj, oj, vilken bok det här är. Jag vet faktiskt inte när jag senast läst något liknande och som berörde mig så djupt så boken till och med fick leva vidare i mina egna mardrömmar. Det är egentligen inte själva mordfallet som berör trots dess bestialiska natur utan det är de människoöden som läsaren får följa genom fyra delar i boken och som på ett otroligt snygg och tragiskt sätt vävs samman till en helhet mot slutet.

Allt är så vansinnigt mörkt och skitigt. Jag kan riktigt känna stanken och kletet under skorna och ödet med lungsot och att bli dömd till spinnhuset för att orättvist blivit anklagad för horeri, ja det berör mig djup. När dottern i natt har legat och hostat har jag nästan sett mig själv söka hjälp på spinnhuset bara för att i alla fall få lite hjälp med mat till henne. Alltså i drömmen... Fast med otrolig fasa.

Ja det finns mycket att säga och tänka om den här boken men jag rekommenderar er bara att läsa den själva. Den är en mästerverk utöver det vanliga.

1793 får 5 i betyg av mig.

Den här boken är nominerad till Årets bok 2018. Sannolikheten att den får min röst är stor.

Boken finns att köpa hos Adlibris & Bokus & Cdon.

Synd av Robert Warholm

Klockaren i den lilla byn Frykeboda hittas mördad av sin fru. Han har blivit huggen av en yxa. Fjärdingsmannen Alfred Karlsson kallas in och ganska så omgående även Länsman Nathanael Efraimsson. Efraimsson vill ha en snabb lösning på fallet och det verkar som om en del indicier pekar på en fattig torpare, lite väl glad för spriten. Men är han verkligen den skyldige eller är det polisen som bara vill hitta en gärningsman.

Jag har tidigare läst Skam av Warholm och jag måste säga att den boken tyckte jag bättre om än den här. Själva mordmysteriet i den här boken är visserligen intressant men jag känner att vi får aldrig komma mysteriet riktigt nära och hela boken känns lite ytlig. Visserligen är porträttet av länsman Efraimsson intressant och även de hos en del andra karaktärer men det väger tyvärr det inte riktigt upp berättelsen. Framför allt har jag lite svårt för språket i boken . Det är ett himla tjatande om spriten och supandet. Det nämns i stort sett i varje kapitel och det blir för övertydligt. Jag som läsare vet att spriten var ett problem då, jag behöver inte påminnas om det konstant. Tillslut satt jag bara och väntade på när det skulle dyka upp nästa gång och det störde rytmen i läsningen.
Så tyvärr var det här inte riktigt boken för mig.

Synd får 2/5 i betyg av mig.

Tack till författaren för att jag fick läsa boken.

Boken finns att köpa hos Adlibris & Bokus & Cdon.

Skam av Robert Warholm

Erik hittar sin hustru död nedanför trappen. Eftersom han aldrig riktigt vet vad han ska göra frågar han mamma som säger att hon har trillat ner och att Erik måste åka till fjärdingsmannen. Fjärdingsman upptäcker att hon inte alls har trillat utan att hon definitivt har blivit slagen i huvudet och strypt.
Ganska så snabbt blir en zigenare  som vistats i trakten beskylld för mordet. Och jakten på honom sätter fart.

Jag blir positivt överraskad av vad jag läser. Den här boken är inte alls vad jag väntat mig och det är trevligt. Jag är inte insatt i historien som boken bygger löst på så för mig blir det helt och hållet en överraskning när jag börjar läsa.Jag gillar karaktärerna och att vi får en inblick i vad som kan ha lett fram till det där mordet från många olika synvinklar. Sen gillar jag ju alltid att få en liten inblick i hur det kan ha fungerat i ett litet samhälle, då för ganska så länge sedan.
Tyvärr upplever jag ibland att jag blir lite skriven på näsan, vissa förklaringar som jag känner inte alls hade behövt vara med och som inte direkt tillför läsningen något. Men dessa är så få så jag kan absolut förlåta det och njuta av min läsupplevelse.

Skam får 3/5 i betyg av mig.

Tack författaren för recensionsexemplaret.

Boken finns att köpa hos Adlibris & Bokus & Cdon.

En smakebit på søndag: Ondskans pris

Det har blivit söndag på något sätt igen och dags att bjuda på en liten smakbit i det jag läser för tillfället. Jag avverkar deckare i rasande fart och har nu kommit till Ondskans pris av Set Mattson, en historisk deckare som utspelar sig i Malmö precis i krigslutet 1945. Flyktingströmmen till Malmö är stor. En av flyktingarna hittas mördad och det blir ett fall för Douglas Palm.

Min smakbit hämtar jag från sida 74 och det är ett utdrag ur en artikel som finns med i boken.

Dödskepp till Malmö
Sent på fredagseftermiddagen lade döden till vid Nyhamnens östra kaj i Malmö. Den kom med det tyska fartyget M/S Homberg. Döden var mager med insjunkna kinder, tomma ögon och vaxfärgad hud. Den var uthungrad och klädd i trasor. Den stankt och var svårt sjuk men ännu inte fullbordad.
Men för många av de nästan 1400 flyktingarna som fanns ombord på fartyget måste döden vara nära förestående. En av dem som snart kan få möta den, om han inte redan gjort det, är en ung pojke som heter Josef Lipski. Han påstår att han kommer från ett besök i Helvetet och även om han nu har lämnat Hades förgård riskerar han att snart vara på väg tillbaka till dödsriket. Denna gång för att stanna.

Fler smakbitar finns som vanligt inne hos Mari på Flukten fra virkeligheten.

Barn 44 av Tom Rob Smith

Leo Demidov jobbar som agent vid MGB, Ministeriet för statsäkerhet. Året är 1953, det är vinter och det är Moskva. Ingen törs yttra någonting, ingen törs tycka och tänka för ens tankar bevakas stenhårt av den sovjetiska staten och av Stalin. Och Leos jobb är att hitta alla de där oliktänkande som inte riktigt följer kommunistens riktlinjer. Minsta lilla misstanke leder till häktning, förhör, tortyr och Gulag läger. 
Men Leo känner inte riktigt sig bekväm med sina roll som agent. Han har aldrig tvivlat på sin stat, men arbetsuppgifterna känns ganska så obekväma. Helt plötsligt får han dessutom i uppdrag att ta reda på om hans fru är spion vilket i sin tur leder till att han hamnar i en härva av mördade barn. Men mord är inte något som begås i sovjetunionen. Det fungerar helt enkelt inte så i en likvärdig stat.

Fy katten vilken obehaglig läsning. I alla fall första halvan är grymt otäck och kanske allra mest för hjärntvätten, för tortyren som beskrivs och för hur människor tvingas till tystnad och likgiltighet. Och det värsta med det hela är helt talat inte tortyren, det är det faktum att jag vet att det är sant, att för inte så där värst längesedan fungerade det såhär i ett grannland till oss, och att det faktiskt fortfarande fungerar på liknande sätt i kommunistiska stater i vår värld. Det är det som gör mig illamående och det är det som fängslar mig medans jag läser boken.
Jag gillar Leo, för någonstan bakom fasad och hjärntvätt börjar finns där ändå en sympatisk person. Han är långt ifrån trevlig på många sätt, men ändå så finns där ett hopp om att han kanske ändå är en annan person. Och han växer till en riktigt stark karaktär ju längre boken går. Jag är också väldigt förtjust i Leos fru Raisa. Hon beskrivs som vacker och inte mycket mer till en början. Men även hon växer fram - tar mer och mer plats och blir en otroligt viktigt karaktär för berättelsen.
Sen har vi ju morden på barnen. Jag kan ganska så tidigt lista ut åt vilket håll berättelsen är på väg och hur det hela kommer att hänga ihop. Trots det så är det j*vligt obehagligt. Att man kan göra så mot barn är över min fattningsförmåga. Barnens roll är av underordnad betydelse men ändå av största vikt. Jag det är bara obehagligt.
Så sammanfattningsvis så skulle jag vilja beskriva den här läsningen som otroligt obehaglig, men det är det som gör den så bra. Jag får en inblick, jag får en tankeställare och jag får lära mig något längs vägen. Att det är ganska så klart åt vilket håll handlingen är på väg spelar absolut ingen roll för vägen dit är mästerlig och så snyggt utfört.
Efter att jag läst boken har jag fått reda på att det finns två böcker till om Leo Demidov och dem är jag absolut intresserad av att spana in. Är det någon som har läst dem och vill uttala sig så får ni väldigt gärna lämna en kommentar.

3 anledningar till varför Barn 44 är värd att krypa upp i fåtöljen med:

1. För den tankeställaren den ger mig som läsare. Den är rå, obehaglig och läskig, men det är snygg gjort och får mig att tänka, fundera och förundras. Då är det helt enkelt en bra bok.

2. Karaktärerna i boken känns väldigt mänskliga, trots de förhållanden de lever under. För mig är det så bisarrt och ofattbart men ändå känns karaktärerna levande och trovärdiga, mitt i allt det hemska.

3. Boken fångar läsaren från allra första sidan och sen släpper den inte taget någon stans. Det här är en riktigt bladvändare. Sen att det hela börjar med en stackars katt... det är en helt annan sak.

Barn 44 får 5/5 i betyg av mig. Från början satte jag ett lite lägre betyg på goodreads men helt ärligt, nu när boken har fått sjunka in ett litet tag så har jag helt glömt bort om det fanns en endaste anledning till att sänka det.

Jag har köpt mitt exemplar på loppis, så heja återbruk.

Men boken finns att köpa hos Adlibris & Bokus & Cdon.

Medan mörkret faller av Anna Lihammer

På anatomen i Uppsala mördas en natt prosektor Gustaf Eklund på ett horribelt sätt. Detta är starten på en kedja händelser som utspelar sig under november 1934. Kommisare Carl Hell kopplas in på fallet och han tvingas tillbaka till Uppsala, som han har allt annat än positiva minnen av. Han är kontroversiell och bestämmer sig för att han ska ha polissyster Maria Gustavsson med sig som kollega. 

Det här är en mörk bok. Inget tal om saken. Nazismen sprider sig i Europa och så även i Sverige. Det finns ett tänk i Sverige om renhet och rasbiologernas plats i både politiken och vetenskapen är av stor vikt. En ny lag har också gott igenom, nämligen den om tvångssterilisering. Allt detta är saker som är av stor vikt i berättelsen. Den handlar mycket om det mänskliga psyket, om att alla måste leva upp till en speciell standard och det är så skrämmande att läsa om. Ännu mera skrämmande förmodligen för att det faktiskt inte enbart är historia utan mycket på  grunda av vad som händer i vårt samhälle idag. Dagligen möts i alla fall jag av inlägg och utläggningar där människor tycker si och så om hur Sverige är idag och det är läsning som jag inte ens vill se. Vart hän är vi på väg om vi inte kan visa medmänsklighet. Just av den anledningen är den här boken viktig! Och hemsk! Jag älskar att författaren har vågat lyfta de här bitarna, inte bara om främlingsfientlighet och rädsla för psykiska sjukdomar, utan också kvinnans kamp om sin rätt i samhället.

Tyvärr räcker inte det här hela vägen för mig. Boken är jättebra på många sätt men för mig är den tyvärr för långsam. Det är så mycket runt omkring och vid det tillfälle jag läste boken ville jag ha något lättläst och snabbt. Det är inte den här boken. Den innehåller långa utläggningar, mycket tankearbete, och konversationer som faktiskt inte leder någon vart. Nästan så att boken är för avskalad i de aspekterna. Jag tycker att karaktärerna blir lite platta. För Maria handlar det om att våga hävda sig inför Carl och Carl han tänker mest på en person som han inleder ett förhållande med, en person han absolut inte borde inleda ett förhållande med. Det tar för mycket fokus.

I början av boken var det till och med så pass att jag funderade på att lägga undan boken, men någon stans i mitten/slutet hämtar den upp sig något och det blir kanske inte direkt spännande men i alla fall så flyter sidorna på snabbare och slutet är faktiskt helt okej. Jag ångrar inte på något sätt att jag i alla fall bestämde mig för att läsa ut boken. Och trots att jag inte är helt såld på berättelsen så är jag absolut lite nyfiken på nästa del som nu precis har kommit ut. Kanske att jag plockar upp den någon gång i framtiden. För jag tyckte definitivt om att läsa om tidsepoken trots alla sina mörka sidor.

3 anledningar till varför Medan mörkret faller är värd att krypa upp i soffan med:

1. Det är en väldigt fascinerande tidsepok att läsa om där jag känner att jag är ganska så outbildad. Jag får lära mig om Sverige och hur det såg ut här under 30-talet. Jag älskar när jag kan lära mig något av skönlitterära böcker och det känns som om författaren har läst på om tidsepoken och vet vad hon skriver om.

2. Miljöbeskrivningarna är det absolut inget fel på. Tyvärr är de lite väl talande ibland och av vissa beskrivningar blir jag rent av fysiskt illamående. Sen att jag har jobbat på en plats där det tidigare har varit sådana miljöer som beskrivs gör det ännu mera levande för mig.

3. Detta är helt klart en bok som väcker känslor på många sätt.

Medan mörkret faller får 3/5 i betyg av mig.

Bok två i serien heter Än skyddar natten.

Boken kan köpas hos Adlibris & Bokus & Cdon.

New Yorks gudar - Lyndsay Faye

Det finns så många tankar om den här boken så jag vet inte riktigt var jag ska börja... Kanske från början.

Jag visste ingenting om den här boken när jag beställde den som recensionsexemplar av Excess (Tackar, tackar) utan lockades av titeln och framsida. Givetvis läste jag vad den skulle handla om men inte så där väldigt noga. Så kom den hem till mig och blev liggande av orsaker som allra mest har med lässvacka att göra. Men så förra veckan plockade jag upp den och egentligen var jag väl fast enda från första sidan. Boken har nämligen den typ av språk som jag älskar. Det kan vara lite förvirrande ibland med sidospår och tankar men det görs på ett så skickligt sätt så det känns som jag är inne i karaktärens huvud.

Boken handlar om Timothy Wilde som efter en brand i New York mister sitt jobb, sin lägenhet och alla sina besparingar. Dessutom mister han en del av sitt ansikte och kan därför inte ta ett nytt jobb som barman. Därför tvingas han bli kopparstjärna i New Yorks nybildade poliskår, detta efter många påtryckningar av sin inte alltid älskade storebror Val.
Under sina första veckor som polis råkar han in något som verkar vara ett hemskt barnamord och genom lite nystande leder till en hemsk härva.

Förutom mord handlar boken mycket om religionsskillnader. New York kokar dessa sommarmånader för det andländer fler irländare till staden än vad som aldrig tidigare skett. Konflikterna mellan dessa fattiga katolska immigranter och de infödda protestantiska New York-borna  bubblar hela tiden på ett oroväckande sätt och du väntar dig hela tiden att något ska explodera.

Faktum är att medans jag läser boken så befinner jag mig i New York 1845. Jag kan känna stanken, se leran i Five Points, se myllret och kreaturen och framför allt höra oljudet av människor som hela tiden är på väg någonstans. Det är så skickligt berättat! Dessutom kryper det hela tiden i mig av oro. Jag vet liksom att något hemskt kommer hända och jag vill komma vidare i berättelsen samtidigt som jag gärna står kvar på samma plats och håller mig undan ur händelsernas centrum, bevaka på avstånd.

Boken är riktigt bra på många sätt och då framför allt karaktärsbeskrivning och miljöbeskrivning. Själva handlingen är även den väldigt bra, det enda som möjligtvis drar ner på slutbetyget lite är det faktum att slutklämmen kanske inte riktigt levde upp till förväntningarna. Utan att säga för mycket så förväntar man sig action i en nyskriven roman medan lösningen mer blev någon form av pusseldeckarlösning likt Agatha Christie. Inget fel i det men inte riktigt vad jag väntade mig. Och får jag smälta boken i ytterligare några dagar är det förmodligen det som verkligen gör boken minnesvärd. För den är något annat än alla "vanliga" deckare jag läser.

Det står på baksidan att New Yorks gudar är den första boken i en planerad serie om den motvillige polismannen Timothy Wilde. Jag kommer definitivt hålla ögonen öppna efter nästa bok.