2012-06-25

Vilseledd av Barclay

För ett par tre veckor sedan damp Vilseledd av Linwood Barclay ner i min brevlåda från Kabusa. En författare som jag aldrig läst något av tidigare men där boken verkade väldigt intressant. Och jag måste säga att jag fastnade från början.

Davids fru Jan försvinner spårlöst en dag. Spårlöst till den grad att ingen har sätt henne på nöjesparken där hon enligt David försvann. Jan har varit deprimerad några veckor men det verkar plötsligt som om det bara är David som har märkt det och när hon sedan försvinner pekar alla spåren på att hon inte försvunnit frivilligt och polisen inriktar sig på att hitta bevis mot att David har mördat sin fru.

Det är en spännande thriller med högt tempo och trots att jag tidigt vet hur det hela hänger ihop är jag fortsatt intresserad av vad som kommer hända och framför allt varför. Det är driv i språket vilket gör att boken är så där härligt lättläst som det för mig utmärker en bra deckare. Jag känner sympati för David och förstår hans förtvivlan och förvirring när ingenting verkar vara som han tror att det ska. Jag är imponerad av hur författaren skiftar berättarteknik mitt i boken. Så fort jag får följa David så berättar historien ur ett jag-perspektiv, medans det skiftar till tredje person när vi får följa polisen, Jan eller ytterligare karaktärer. Och karaktärer finns det gott om utan att det för den sakens skulle blir förvirrande.
Det enda jag känner var lite för mycket i historiens är David jakt på källa och scoop (han jobbar som journalist). Hade kunnat klara mig utan detta sidospåret och forfarande haft en jättebra historia. Det är dock bara en liten parentes för jag gillar boken i stor väldigt väldigt mycket. Och det finns definitivt chans till att jag läser mer av Barclay.

Vilseledd

4 kommentarer:

  1. Jag har läst två tidigare böcker av Barclay och gillat dem. Den bästa var den första, så det låter hoppfullt att denna var bra också :)

    SvaraRadera
  2. Då får jag nog försöka få tag på den för läsning. Utöka läshögen lite så att säga.

    SvaraRadera
  3. Jag håller helt och hållet med dig, förutom att jag inte tänkte nämnvärt på det du kallar sidospåret, för jag var fullt upptagen med att insupa alla andra intryck i den här boken :-)

    Annika (http://alkb.se)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Sidospåret tänkte jag inte så mycket på medans jag läste utan det smög sig in i tankarna efteråt. Och då blev jag lite fundersam.

      Radera