2017-03-07

Mitt 90-tal

Den här veckan ägnar sig Kulturkollo åt 90-talet och det är tanken att jag ska försöka beskriva mitt 90-tal.

Bildresultat för back street boys

Jag skulle vilja påstå att det är under 90-talet mycket händer. Jag är född på 80-talet men har inte många minnen därifrån utan de börjar när jag fyller 6 år 1990. På 90-talet var jag en social varelse (jag vet inte vad som hände sen). Jag älskade skolan, kanske för att jag hade det lätt för mig. Modemässigt kommer jag tydligt ihåg att alla skulle ha Champion-tröjor och så skulle man ha idrottskepsar. Jag fick äntligen min Championtröja nu i julas i julklapp, mamma och pappa tyckte nog inte riktigt att det var värt pengarna då.
Jag började intressera mig för musik på 90-talet. Först var det ju Carola och Fångad av en stormvind men sen gick jag över till Backstreet Boys och sedan Bryan Adams. Minus Carola så lyssnar jag gärna fortfarande på dessa artister.
Jag var också ganska så sportig då och älskade att spela basket, trots min väldigt korta lekamen. Och så var det ju ridningen. Det var tyvärr inte tillräckligt med tid som fick spenderas i ett stall.
Jag var också sådär lagom tonårig när det var dags att titta på Jack Dawson på vita duken. Många gånger lurade jag med mig kompisar för att få dregla över Leo 💖, men det kan tilläggas att det inte var någon hit att lura med sig två killkompisar. De hade duktigt roligt över mina tårar, där jag satt inklämd mellan dem.
På det stora hela så tror jag att jag hade ett ganska så bra 90-tal. Tonåren var väl inte de roligaste, men vems tonår är det?

8 kommentarer:

  1. Backstreet boys älskade jag :)

    SvaraRadera
  2. Jag var nog egentligen för gammal för Backstreet Boys, men jag älskade dem :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Man kan aldrig bli för gammal för BSB!

      Radera
  3. Champion ja! Det märket hade jag glömt men det är ju väldigt mycket 90-tal.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja väldigt mycket. Jag gick väl i 4-5:an tror jag och ville så väldigt gärna ha en hoddie...

      Radera
  4. Nej tonåren minns säkert de flesta med, inte så mycket glädje kanske, men med nostalgi och många känslor och känsloutbrott. Inget man vill uppleva igen, men heller inte vara utan.

    SvaraRadera
  5. Kul att höra hur många kommer ihåg musiken, jag hann inte med musik, hade fullt upp med en hel del annat fuffens.

    SvaraRadera