Sätt mig i brand! av Tahereh Mafi

Slutet har kommit. Det är nu dags att segra eller förlora men det gäller att satsa. Vem kan man lite på i kampen om frihet, vem kommer ställa upp och vem är vän eller fiende.

Jag tänker inte skriva så mycket om handlingen i den här boken eftersom det är tredje och sista delen i Shatter me triologin. Men jag kan säga som så; det här är så bra, från början till slut. Redan i första boken fattade jag sympati med Juliette och efter det har mina känslor för henne växt. Framför allt kanske för att också hon har växt, från en liten mus till en lejoninna. Visst hon visar fortfarande en del osäkerhet i tredje boken men hon vågar ändå tro på sig själv, hon inser att hon måste ta plats. Jag tycker styrkan i den här boken ligger i karaktärerna.
Sen är det ju den där kärleken. Jag brukar inte vara en människa som skiftar i lojaliteter till den första kärleken, men här måste jag ändå säga att Mafi har lyckats vända om mig till en Warner fantast. Det hade jag aldrig trott efter andra boken.
Styrkan i den här boken ligger också i språket. Mafi använder sig att ett väldigt förenklat språk som gör det hela väldigt bra. Det är nästan poetiskt. Ett ord kan förklara så mycket. Sen finns det även värme och humor i språket, även om det inte är ett varmt klimat i själva boken. Det gör att det blir uthärdligt att läsa. Jag är lite extra förtjust i det lilla citat jag ska visa er nedan. Man måste använda humor och det är helt okej att leka med språket. För det är på det sättet ett språk växer.

"Han har säkert bara blivit fördröjd med vad det nu är han håller på med. Befälhaverering och sådant." "Befälhaverering är inte ett ord." "Det är bokstäver, eller hur? Låter som ett ord i mina öron." 

Jag har faktiskt också lite kritik till den här sista boken, jag hade faktiskt velat ha lite mera action. Det är väldigt mycket känslor som är involverade i den här boken och mycket prat. Det är inte förrän de sista få kapitlen det börjar hända grejer och då är det slut på bara ett fåtal sidor. Spänningen blir aldrig jättehög. Blir lite grand besviken här. Men på det stora hela är det en riktigt bra bok och en riktigt bra serie.

För er som inte riktigt vet vad det här är för serie så är det en ungdomsdystopi, där människor kan ha olika förmågor. Juliettes förmåga är att hennes beröring är dödlig.

3 anledningar till varför Sätt mig i brand är värd att krypa upp i fåtöljen med:

1. Juliettes resa, inte bara i serien men även i den här boken - då jag tycker att hon växer jättemycket. Hon vågar se sig själv som en individ och inte bara ett offer och det gillar jag.

2. Okej jag måste precis som alla andra skriva Warner. Han växer något enormt i mina ögon denna sista boken och det är ganska så skönt när ens egen tjurskallighet kan få styrka på foten ibland.

3. Språkets uppbyggnad. Jag älskar det och önskar att Tahereh Mafi snart ska skriva fler böcker och att hon vågar fortsätta att leka med språket på det sätt hon gör.

Sätt mig i brand får 4+/5 i betyg av mig.

Andra böcker i seiren är Rör mig inte, Rädda mig inte plus två mellannoveller.

Boken finns att köpa hos Adlibris & Bokus & Cdon.

Rädda mig inte

Jag älskade Rör mig inte och har i över ett år sett fram emot att får läsa Rädda mig inte av Tahereh Mafi. Och jag blev absolut inte det minsta besviken.

Den tar vid där första boken slutade och till en början hade jag lite svårt att komma in i historien även om jag hade för mig att jag kom ihåg första boken väldigt bra (kanske inte riktigt fallet). De första 50 sidorna kändes faktiskt lite sega. Sen var det det där med att komma in i det något annorlunda språkbruket. Men efter början var jag fast och den är precis så där bra som jag vill ha den. Mafi har lyckats bygga upp en bra historia som håller mig fången med sin handling och sina komplexa karaktärer. För karaktärerna känns verkligen rätt igenom som vanliga människor trots att de kanske inte är som vanliga människor. Jag älskar Juliette, kanske faktiskt för att hon är så dyster och självbunden (heter det så). Trots sin förmåga så är hon en snäll människa. Jag tycker Mafi har lyckats med att skriva om människor inneboende godhet och att alla kan förändras. Detta gäller kanske inte bara Juliette utan också Warner.

Sen är det ju det där med kärleken. Den måste så klart finnas med på ett hörn och jag har absolut ingenting emot att läsa om kärlek. Men att det ska vara så veligt är lite jobbigt för mig ibland. Fäster jag mig i en karaktär från början har jag väldigt svårt att ändra uppfattning om detta och så vill jag ha happily ever after. Denna boken ruckar lite på mina egna regler. Kan inte låta bli att tycka om Warner lite även om jag hejar på Adam. Kan man vara kär i två personer samtidigt?

Måste också skriva lite om språket. För det är faktiskt språket som gör den här boken till det där lilla extra. Själva handlingen hade kunnat bli på 300 sidor istället för 400 för hon brer verligen på med orden. Alla känslor analyseras och utvärderas och ord används på ett upprepande sätt. Och nu ska ni inte tro mig fel. Det är det som gör boken fantastisk, lite udda och absolut minnesvärd.Det här är helt enkelt en mycket bra bok. Nu får jag väl vänta ytterligare ett år på nästa del.

Tack B Wahlströms bokförlag för recensionsexemplaret.

Två snabba

Äntligen en dag när jag kunde sluta lite tidigt. Och vad man hinner med mycket. Två böcker har jag hunnit med att läsa/lyssna färdigt. Och inte vilka böcker som helst. Kung Caspian och skeppet Gryningen av C.S. Lewis, en riktigt klassiker och den andra är Rör mig inte av Tahereh Mafi.

Kung Caspian och skeppet Gryningen:
Femte boken om landet Narnia, landet där magi finns och där det stora lejonet Aslan härskar. I den här boken återvänder Lucy och Edmund till Narnia och kastas in i ett äventyr tillsammans med Caspian som nu är kung. Med sig på resan har de sin odrägliga kusin Eustance. Tillsamman är de ute på havet för att finna 7 riddare, vänner till Caspians far, och för att ta sig till landet i öster - Aslans rike för att se vad man där kan finna.
Det är inte så konstigt att böckerna om Narnia som skrevs för 60 år sedan fortfarande håller och görs nya filmer på. Det är en fantasivärld som lockar både gamla och unga och är verkligen berättat på ett så levande sätt så du känner dig närvarande. Av någon anledning så läste jag aldrig de här böckerna när jag var liten, men älskade filmen om Häxan och lejonet. Detta tar jag igen nu och jag kommer definitivt att läsa dem för framtida barn.




Rör mig inte:
Redan första gången jag läste om den här boken ville jag läsa den. Den bara skrek mitt namn trots att jag inte brukar läsa jättemånga böcker ur den här kategorin. Men tillslut så kom den äntligen i min hand och jag kunde inte låta bli att läsa den med en gång, trots alla olästa böcker i högar i olika delar av huset. Och jag fastanade. Big Time. Det tog inte många sidor förrän jag var fast i handlingen om Juliette, som sitter inspärrad på ett psykhus, under hemska förhållanden, och Adam som blir inlåst med henne. (Tänker inte gå in jättemycket på handlingen eftersom ni säkert redan har läst det mesta om den här boken).
Språket är lätt och har flyt och driv hela tiden. Där finns lite udda, sköna formuleringar och den är inte skriven på "korrekt" skrivspråk men för en gångs skulle gör det mig inte något. Jag älskar det.
När jag läser så brukar jag längta efter slutet för att dels få veta hur det ska gå, dels för att sen kunna plocka upp nästa bok. Men den här boken la jag till och med ifrån mig i går kväll med ynka 80 sidor kvar - bara för att jag helt enkelt inte ville att den skulle ta slut. Och det är ett extremt bra betyg för att komma från mig. En mysig kärlekshistoria med ett slut som lockar till mer....

Tack B. Wahlströms för recensionsexemplaret.