2015-07-09

#klassiker

Alltså  - det finns hur mycket som helst att skriva på ämnet klassiker egentligen. Idag tänker jag däremot ställa mig frågan, var går gränsen för att kalla en bok en klassiker? Alla är väl överens om att böcker av Jane Austen, Victor Hugo, Mark Twain eller kanske Lev Tolstoj tillhör författare som har försett oss med massor av spännande, bra, läsvärda (och ibland tråkiga) böcker - klassiker!. Men hur är det med de där författarna och böckerna som kanske inte har så många år på nacken. Nämnas kan ju Agatha Christe, Vilhem Moberg eller Harper Lee. Vi pratar här om författare som har gett ut böcker en bra bit in på 1900-talet. Är dessa böcker också klassiker? Eller är det bara lite halvt gamla böcker som är väldigt värda att läsa? Personligen tycker jag absolut att detta är klassiker, men jag har i alla fall funderat en del kring detta. När bli en bok en klassiker? Klassiker kanske inte har något med ålder på boken att göra? Det kanske snarare har att göra med hur väl den påverkar läsaren och hur den har en förmåga att bita sig fast i människors medvetande. För faktum är då kanske vi även kan kalla Harry Potter en klassiker.

“Prejudices, it is well known, are most difficult to eradicate from the heart whose soil has never been loosened or fertilised by education: they grow there, firm as weeds among stones.”  ― Charlotte Brontë, Jane Eyre
Givetvis en bild på min absoluta favoritklassiker!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar