Mio

Igår hände nog det häftigaste jag varit med om hittills. Jag blev moster för första gången. Och när den lilla krabaten ska heta Mio så måste jag nu snarast ta och få tag på boken som skapat namnet. Mio min Mio av Astrid Lindgren ska läsas asap.

 

 

En smakebit på søndag: Delirium

Idag är det söndag (för den som inte visste det) och det innebär att det är dags för En smakebit på en söndag hos bloggen Flukten fra virkeligheten.

Denna veckan läser jag Delirium av Lauren Oliver som är första delen i en dystopisk triologi. Jag har inte läst så mycket dystopier innan men den här boken har länge legat och väntat på att jag ska läsa den. Den handlar om ett USA någon gång i framtiden där kärlek anses vara en sjukdom. När man fyller 18 år får man en behandling så att man inte längre ska känna känslor. Huvudkaraktären Lena längtar tills hon ska få sin behandling. Men allteftersom  historien går vidare så börjar tankar väckas hos Lena.

Jag vet inte riktigt vad jag tycker om boken ännu efter att ha kommit ungefär till hälften. Men det verkar just nu som om den blir bättre och bättre. Citatet jag bjuder på denna veckan är hämtat från sidorna 138-139 och utspelar sig när Lena hamnar på en förbjuden fest och för första gången ser obotade tjejer och killar tillsammans.

Jag öppnar munnen, men inga ord kommer ut, vilket antagligen är bra med tanke på att ett gigantiskt brandlarm tjuter i mitt huvud. Det låter kanske korkat och naivt, men inte en enda gång på väg till gården tänkte jag ens tanken att festen skulle vara för båda könen. Det föll mig helt enkelt aldrig in.
Att trotsa utegångsförbudet är illa nog, att lyssna på icke godkänd musik är ännu värre. Men att bryta mot segregationslagarna är ett av de värsta brott som finns.

Bokbloggsjerka 25-28 januari

Lite senare än vanligt hopar jag nu på Annikas jerka för att svara på veckans fråga.

Är du 100% ärlig i dina recensioner/omdömen?

Ja jag brukar försöka att vara så ärlig som det bara går. Det som jag däremot kan vara svårt är att uttrycka vad det är jag verkligen känner för en bok i förståliga ordalag så därför kan recensionerna lätt bli lite flummiga. Men jag ser ingen anledning till att skriva en recension om man inte skriver det man tycker. Däremot kan man ju alltid göra det på ett trevligt sätt - oavsett om det är en positiv, men framför allt en negativ recension.

The Land of stories: The Wishing Spell av Chris Colfer

Alex och Conner är 12 år gamla, tvillingar och har för ungefär ett år sedan misst sin pappa i en bilolycka. Man kan väl säga att livet inte precis leker. Alex har lätt för sig i skolan men absolut inga vänner. Conner är raka motsatsen - han har en viss tendens att somna på lektionerna.
Men så en dag får tvillingarna en bok av sin farmor. Och inte vilken bok som helst utan den gamla sagoboken som deras farmor och pappa brukade ägna timmar åt att läsa högt för dem ur. Boken som handlar om både Törnrosa, Askungen och Snövit för att nämna några. Men en dag råkar Alex och Conner trilla igenom boken och rätt som det är så befinner de sig i "The land of Stories" och det är nu äventyret börjar. För hur ska barnen klara av att ta sig hem igen.

Man kan väl lugnt påstå att jag var fast redan vid titeln - sen var ju framsidan otroligt fin också. Det var inte mycket tvekan om att den här boken bara skulle jag äga. Och så kom den hem till mig - blev klappade lite på (för jag den är jättefin) och sen blev den bortglömd. Eller kanske inte bortglömd men nerputtad långt ner i en läshög. Tills för några dagar sedan.
Och vad finns det inte att älska för en tjej som älskar sagor i alla dess former. Det här är liksom sagan om vad som hände efter "och så levde de lyckliga i alla sina dagar". Jag får bekanta mig med både Gulldlock och Rödluvan (måste säga att jag älskade Rödluvans lite udda karaktär) och sen finns givetvis pepparkakshuset med och stora sygga vargarna. Boken får mig att vilja sätta mig och ha Disneymaraton en hel helg och bara titta på alla favoriter (och ja, jag vet att dessa varianter inte riktigt överrensstämmer med historierna alla gånger men jag vill endå). Kanske ska jag också plocka fram min samling av H.C Andersens historier och förskjunka i dessa.
Historien är trevlig och har hela tiden ett driv framåt som gör att det är svårt att lägga ner boken. Hela tiden händer det något nytt eller så träffar man på en ny karaktär och det gillar jag.
Det är inte många reservationer jag har till den här boken mer än att det kanske blir lite väl sockersött någon gång emellanåt och lösningarna är nästan för enkela ibland. Men det ska jag väl inte klaga på eftersom boken egentligen är skriven för en helt annan målgrupp än vad jag tillhör.

Flera böcker till mig...igen

Jag skulle BARA lämna tillbaka fyra böcker på biblioteket. Jag skulle INTE komme hem med fyra nya. Så blev dock fallet och jag vill givetis läsa allihopa på en gång. Jag har också fått hem lite nya böcker i brevlådan och det var ju inte en lika stor överraskning eftersom jag beställt dem själv.



• Juliet, Naked bara för att jag älskar Nick Hornby och helt lyckats missa den här boken. Måste också sägaatt jag gillar omslaget. Om ni tittar noga kan nu se att det är ett par hörlurar de använt för att göra ansikterna.
• Matchad av Ally Condie eftersom jag sett så mycket om den på olika bloggar. Vet egentligen inte vad den handlar om men ska bli väldigt spännande att läsa.

• Sveket och Utvald av P.C and Kirsten Cast är andra och tredje delen i A House of Night serien. Jag gillade ju första boken väldigt mycket och vill väldig gärna veta fortsättningen. Tyvärr fanns inte dessa på engelska på mitt bibilotek för tillfället men det lär gå precis lika bra med svenska.

• Själlös och Chanslös har jag länge varit väldigt nyfiken på att läsa. Därför kontaktade jag Styxx för att se om jag kunde få som recensionssexemplar. Själlös var tyvärr slut hos förlaget så då passade jag på att beställa den för ett precentkort på CDON. Chanslös är däremot ett recex. Tack så väldigt mycket.

Så nu har jag absolut inte tid att blogga mera. Här ska det läsas. Tur jag har ett skönt flyt i läsningen just nu trots alla serieavsnitt som tydligen bara måste tittas på enligt sambon.

Bitterblue av Kristin Cashore

Bitterlblue är tredje delen om De Utvalda. Det är en serie som jag började läsa någon gång under slutet av förra året och blev helt fast. Jag älskar denna serien.

Tredje boken utspelar sig åtta år efter det att vi lämnar Katsa och Po ur Tankeläsaren (första delen). Bitterblue är nu drottning över Monsea men det är kanske inte så lätt att vara drottning som man skulle kunna tro. Framför allt när landet försöker återhämta sig efter en tyrann som styrt i 35 år. Det verkar faktiskt vara så att allt inte är som det ska vara så genom en impuls ger sig Bitterblue ut i staden för att verkligen ta reda på hur folket har det. Och vågar jag kanske till och med säga att det är början till räddningen.

Cashore har verkligen lyckats få till en helt fantastisk serie och den tredje delen är absolut inget undantag. Ytterligare en stark kvinna produceras i den här boken - en kvinna som börjar lite osäker på sig själv men vinner i längden medan hon lär sig nya saker om sig själv och andra. Egentligen kan man väl säga att alla tre böckerna följer ett visst tema - och då handlar det inte bara om att de lever i samma värld.
Jag måste säga att jag älskar det som gör dessa böcker till fantsy (hallå - ingen fantsy utan lite magi). Att födas med en grace, att vara en graceling (orginal mycket bättre än översättningens särling) tycker jag är både lite udda och alldeles underbart. Och att det får växa fram för att vara något vackert eller användbart istället för en förbannelse som jag tolkar det från första boken tycker jag är jättebra. Har nämnt tidigare att jag gärna hade haft Bitterblues biblotikaries grace - nämligen förmågan att läsa jättesnabbt och samtidigt komma ihåg allt man läst. Hade kommit mycket väl till pass i verkliga livet.
Cashore har verkligen också lyckats med att binda ihop de tre böckerna till en helhet vilket jag var lite tvivlande till hur hon skulle lyckas med när jag läste andra boken. Men jag tycker hon lyckats bra.

Ett bra slut på en bra serie - det är väl hur man skulle kunna sammanfatta Bitterblue.

Minirecensioner x3

Nu ligger jag så fruktansvärt långt efter med recensioner så jag knappt vet vilka böcker jag recenserat. Därför kommer här tre korta recensioner på några av de böcker jag läst i januari. Kommer bara vara en kort fundering kring vad jag tyckte om boken. Vill ni läsa vad den handlar om - tryck på bilden.

Nattens begär av Sherrilyn Kenon
Ytterligare en vampyrroman - denna gången med ankytning till grekisk mytologi. Jag var länge rätt så nyfiken på att läsa den här boken men den levde väl inte riktigt upp till förväntningarna. Något jag irriterar mig på är när man inte riktigt kan hålla isär begreppen. Det talas om grekiska gudar hit och dit men rätt som det är dyker Bacchus in som är den romerska vinguden (Dionyssus är den grekiska motsvarigheten). Ibland blir historien också lite för smörig för min smak - även om jag oftast gillar smörigt.

The Woman in Black av Susan Hill
Hade hört mcyket om den här boken via olika bloggar och trots att jag alltid har inbillat mig att jag inte gillar skräck så valde jag att plocka upp den när jag var på biblioteket. Någon gång måste jag ju prova att läsa skräck tänkte jag. Kan fortfarande inte påstå att jag är jätteförtjust i skräck och inte av den anledningen jag trodde. Boken är väldigt målande men jag kan inte påstå att jag någon gång under läsningen blev skrämd. Den lilla obehagskänsla som jag hade var den att jag hela tiden satt och förväntade mig att bli rädd. Jag tyckte på det stora hela att historien var rätt så platt.

Mercurium av Ann Rosman
Fjärde delen av Rosman om Karin Adler och hennes team och återigen bjuds jag på en välskriven deckar där allt känns trovärdigt. Däremot tycker jag att den här historien innehåller två historier vilket kanske inte hade behövt vara fallet. Det hade räckt om boken handlade om Metta Fock som en firstående från serien. Däremot måste jag säga att jag blir mer och mer förtjust i karaktärerna. Till och med Folke börjar växa i min bok och det måste ju helt klart vara en bedrift.