Magnus Chase and the Gods of Asgard: The Sword of Summer av Rick Riordan

Magnus Chase har under två år bott som hemlös i Boston. Det har han gjort ända sedan hans mamma under mystiska omständigheter blev mördad av vargar. På det stora klarar han sig rätt bra och har skaffat sig andra vänner bland de hemlösa i form av Blitz och Heart. 
Men så en dag får han höra talas om att hans två farbröder och hans kusin Annabeth är och letar efter honom. Släktingar som han och hans mamma inte haft en så god relation med. Det är nu det verkligen börjar gå ut för med Magnus. Faktiskt så pass mycket att han dör och hamnar i Valhalla.

Allra första gången jag hörde talas om den här boken så visste jag att jag var tvungen att läsa den. Rick Riordan goes nordisk mytologi. Nästan lite halleluja moment på det! Så jag införskaffade boken i januari när vi var i USA och sen efter det har den blivit stående i bokhyllan. Typiskt!
Men nu har jag som sagt läst den och det visade sig bli ungefär så bra som jag hade tänkt mig. Jag skrev i och för sig någon gång under förra veckan att läsningen blev lite hackig för mig och att det berodde på att jag insåg att jag inte alls kunde så mycket om nordisk mytologi som jag kanske skulle vilja, eller trodde mig veta. Så jag var tvungen att varje gång det kom en anspelning på mytologin (förutom de stora gudarna och sederna) så var jag tvungen att slå upp det hela. Mest av nyfikenhet, inte alls för att Riordan inte förklarade. Det var snarare så att en sida senare fick jag den där förklaringen i alla fall och uppslående visade sig vara ganska onödigt, förutom att jag fick ett svenskt/nordiskt namn på det hela.
Helt ärligt gjorde det mig inte så mycket i förlängningen att jag slog upp en massa och att läsningen gick lite ryckigt. Boken är ändå så fantastiskt välskriven. Researchen är stor och trots att Riordan sätter en stor tvist på allt och alla så märks det så väl att han ändå vet precis vad han talar om.
En annan sak som jag finner stort nöje i med boken är just det faktum att Magnus Chase har en kusin som heter Annabeth Chase. Känns namnet bekant. Har man läst hans tidigare böcker så borde det faktiskt göra det men det tog mig ändå en liten stund att räkna ut det hela. I början tyckte jag mest det var konstigt att han återanvände ett så pass ovanligt namn som Annabeth. Givetvis är hon en viktig karaktär i böckerna om Percy Jackson. Nu är hon av ganska så liten betydande roll i just den här boken men jag kan ana mig till att hon och de grekiska gudarna kommer att blandas ihop lite mer i senare böcker i serien. Sådant gillar jag. De där små detaljerna.
Riordan är en fantastisk författare på det sättet att han verkligen kan måla världar med ord. I denna och hans övriga böcker så är det absolut inte svårt att sätta igång den inre filmen - vilket jag inte alltid gör annars när jag läser. Men här så "ser" jag allt. Jag tror jag har skrivit det tidigare i någon annan recension, men jag skulle gärna vilja flytta in i hans hjärna om så bara för en dag för att få vara med och upptäcka alla tokigheter.

3 anledningar till varför The Sword of Summer är värd att krypa upp i fåtöljen med:

1.Handlingen har driv och fart och det händer nya saker konstant. Det är fantasirikt, spännande, lärorikt. Finns det egentligen något mer att önska av en bra berättelse.

2. Jag är som vanligt väldigt förtjust i sidokaraktärerna. De är mångsidiga och fascinerande. I den här boken får vi möta Valkyrien Sam som är muslim, bär hijab och pluggar matte - samtidigt som hon då försöker vara valkyrie. Sen har vi Blitzen den moderiktiga dvärgen som inget hellre vill än att öppna en klädkedja. Och slutligen Heart - den döve, magiintresserade alven.

3. Gudarna i fråga är ett kapitel för sig. De är allt annat än vad man tänker sig från början samtidigt som de verkligen har de där dragen som man fick lära sig om i skolan någon gång på mellanstadiet.

The Sword of Summer får 4/5 i betyg av mig. Ser fram emot att fortsätta läsa denna serie.

Boken finns att köpa hos Adlibris, Bokus & Cdon.
Bonnier Carlsen ger ut boken på svenska under namnet Krigarens svärd. Och som vanligt har de verkligen lyckats med sin omslagsdesign.