Karriär i ondska av Robert Galbraith

Cormoran Strike och Robin Ellacott kämpar på i detektivbyrån. Affärerna går okej, inte mycket mer och Robin är överförtjust i att hon numera har en lite mer betydelsefull roll i affärerna och inte bara som sekreterare. Men så händer det något som omkullkastar det mesta. En dag får Robin ett paket levererat till sig på bryån. Hon tror att det är engångskameror till sitt bröllop som är nära förestående men i själva verket innehåller paketet ett avhugget ben. I kartongen ligger också ett brev med en textrad som har stor betydelse för Cormoran. Helt plötsligt går affärerna inte riktigt lika bra längre och relationerna mellan människorna ändras. Ska de kunna lista ut vem som har skickat paketet. Misstänkta finns det i alla fall.

Återigen har hon gjort det författaren. Skrivit en fängslande och bra historia som fångar mig och som får mig att egentligen inte vilja lägga ifrån mig boken. Just den här boken är ganska så obehaglig i sina detaljer, vilket även Silkesmasken var, men samtidigt blir det inte för mycket. Balansen är hårfin till när det blir för mycket och vad som är okej att läsa men här balanseras det rätt enligt mig. Men som sagt, gå inte in i den här boken och tro att den är fri från äckelvarningar.
I de tidigare böckerna som Galbraith har skrivit har jag sagt att jag till viss del tycker att de påminner lite om en gammal hederlig pusseldeckare fast med råare underton. Den här har kanske tappat det lite. Det är inte så mycket en jakt efter ledtrådar utan mycket spaning på de misstänkta. Men samtidigt finns de där placerade, ledtrådarna och de är inte helt lätta att upptäcka i förhand. Redan från början finns det tre misstänkta och dessa tre människor har en hel del gemensamt och det är inte helt lätt att försöka gissa sig till vem av dem det kan vara, detta trots att du med jämna mellanrum får följa med i mördarens tankebanor.
Boken tar också upp relationerna mellan karaktärerna lite mer än vad jag kan komma ihåg att de tidigare böckerna har gjort. Det är väl ganska naturligt att vi mer och mer får lära känna dem ju längre in i serien vi kommer. Vad jag tycker om det kan jag inte riktigt bestämma mig för. Vissa relationer kanske inte behöver vara så mycket mer än vad de är från början.

3 anledningar till varför Karriär i ondska är värd att krypa upp i fåtöljen med:

1. För att den är lite sådär lagom härligt otäck. Eller det var egentligen fel ordval för härlig och otäck går inte ihop. Den är otäck på ett obehagligt sätt helt enkelt. Inte så mycket för att det delvis är blodigt men för de ämnen den berör.

2. För att jag gillar Cormoran Strike. Han är kanske precis den stereotypa deckare man kan räkna med som både dricker, äter och röker för mycket men på något sätt känns han annorlunda ändå. Han är inte vår typiska mansgris utan verkar vara en ganska så trevlig person egentligen, bakom en butter fasad. Och det gillar jag med honom.

3. Alltså - det är något speciellt med att läsa om England. Jag har alltid tyckt det och kommer förmodligen alltid att tycka det. I den här boken får vi förflytta oss från Londons både finare och mindre fina kvarter, vi får åka på besök i vackra engelska byar med typiska små pubar där jag gärna hade satt mig och tagit ett stop öl, och till industristäder med betong och taggtråd. Som läsare får jag helt enkelt uppleva väldigt mycket. Mer engelsk litteratur till mig tack...

Karriär i ondska får 4/5 i betyg av mig.

Tack Wahlström och Widstrand för recensionsexemplaret.

Andra böcker i serien är Gökens rop och Silkesmasken.

Boken finns att köpa hos Adlibris, Bokus och Cdon.