2016-10-04

Vardagsliv: En kanelbulle eller två och så lite böcker

Jag borde egentligen inte äta socker men just idag var jag faktiskt lite tvungen. Kanelbullar kan vara bland det bästa jag vet och när jag ändå gick förbi dem i affären när jag var och handlade så slank det med någon hem. Så på förmiddagen här hemma blev det gofika.


Gofika involverar givetvis också te och bok - inte bara kanelbulle. Idag gjorde jag det lite extra mysigt för mig själv och dukade upp på bricka. Boken jag läste till blev som synes en Agatha Chritie. En flicka kom till Bagdad är totalt annorlunda mot vanliga Christieböcker men det ska jag skriva mer om i en kommande recension när boken är utläst.



Sen drog jag på loppis. Egentligen är jag på jakt efter en byrå men det finns ingen att finna vilket är lite jobbigt. Jag vill inte ha något nyköp från IKEA men det lutar mer och mer åt det. Men böcker hade de på loppisen i alla fall. Meter efter meter. Jag älskar just den här loppisen, inte bara för sitt utbud men framför allt för att det är sådan ordning och reda bland böckerna. De står i bokstavsordning och det är lätt att hitta bland dem. Jag borde kanske inte ha handlat några böcker, men ni vet hur det kan bli. Så några fick följa med hem.


Två tillskott till min Christie-samling. Inte de snyggaste omslag jag har sett precis men det går ju alltid att byta ut dem i framtiden om man skulle vilja. Christie-böcker är faktiskt också böcker som enligt mina egna knäppa regler är helt okej att köpa. Dessa ser jag som en investering och jag vet att de så småningom kommer att bli lästa.


Dessa två var kanske inte fullt så okej och nödvändiga att köpa, men för en femma styck kunde jag faktiskt inte låta bli. The girl on the Train har jag faktiskt påbörjat som ljudbok en gång och även om jag tyckte den var bra så kom jag aldrig riktigt in i handlingen då. Jag inbillar mig att det ska bli bättre med bokform. Vad det gäller Kate Morton så inbillar jag mig att det är en författare jag kommer tycka mycket om men jag har ännu inte läst något av henne. Jag bara köper henne böcker.


Jag älskar Pelle Svanslös och de här små söta böckerna lite extra. Jag vill ha dem alla så det får väl bli nästa samlingsprojekt. För det behöver jag ju verkligen fler av. Den här funderar jag faktiskt på att sätta mig och läsa redan ikväll. Och vidare får den väl flytta in i den redan ganska så välfyllda barnkammarbokhyllan.

Efter loppis så skulle jag inte till stan och ha ytterligare en gofika, den här gången med alla bästa barndomsvännerna. Ni vet de där som man har känt sen man började skolan ungefär och som man vet var man har men som man ändå aldrig har tid att träffa. Ikväll fick vi i alla fall till en fika och det var så skönt. Men innan jag träffade dem så hann jag faktiskt med ett litet besök på både den lokala bokhandeln och biblioteket också. Duktig som jag är - har faktiskt karaktär ibland - så varken köpte jag eller lånade jag någon bok. Däremot kunde jag inte låta bli att ta lite bilder på böcker som jag är sugen på att läsa och äga eller som helt enkelt bara var väldigt fina att titta på.


Till exempel älskade jag det här omslaget. Jag har absolut ingen aning om vad boken handlar om men den där lilla gubben med den pittoreska byn bakom sig, det är precis den typ av verklighetsflyktböcker som jag skrev om tidigare idag i veckans utmaning

Avslutningsvis - jo, det blev faktiskt en kanelbulle till under fikan på kvällen. För är det kanelbullens dag så är det. Däremot glömde jag helt bort att ta kort för det var istället prat, prat och ytterligare lite prat. Som det ska vara med andra ord.







2 kommentarer:

  1. Jag kommer ihåg Pelle Svanslös i Amerika från min barndom. De besökte Chicagos "undre värld" och jag trodde att de gick ner för någon trappa för att komma till den undre världen ;)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag har inte läst just den här upplagan, men jag vet att den fanns som tecknad bok också som jag eller syrran hade när vi var små. Då försökte de lura in Pelle i en tunna så han skulle åka ner för Niagarafallet. Ska bli spännande att se om det är samma historia.

      Radera