Det är inte jag, det är du av Mhairi McFarlane

Delia bestämmer sig för att efter tio år tillsammans med Paul fria. Efter en liten tvekan säger han ja och de går till puben för att fira. Där skickar Paul ett sms till Delia. Bara det att sms var menat för 
Pauls älskarinna. 
För att fly allt så beger sig Delia till London och till väninnan Emma. Där söker hon nytt jobb och försöker få ordning på sitt liv. Lite av en berg och dalbana men kanske så ska det lösa sig ändå.

Jag har många gånger hört fantastiska saker om Mhairi McFarlane och även om jag kanske inte tillhör hennes största fans såhär efter en bok så måste jag ändå säga att det här är trevlig läsning. Det är lättsamt trots jobbigt ämne, det är lite småroligt på sina ställen, det känns öppet och ärligt och framför allt gillar jag att ingenting blir för lätt eller för svårt utan känns mest som livet i allmänt. Visst träffar Delia på rötägg när hon kommer till London, men också en hel del trevliga nya bekantskaper som jag gärna läser om.
Det som först och främst skiljer den här chickliten från annan chicklit är enligt min mening att det faktiskt inte blir sådär vansinnigt hysteriskt eller att allt redan från början har en självklar lösning. Visst är det väl lite förutsägbart men inte helt och hållet solklart vartåt det hela lutar. Jag vet att jag kommer få läsa om kärlek - det hör liksom till i en sådan här bok men samtidigt finns det en hel del annat som man istället kan fokusera på och det är bra.
Jag kommer absolut att ge författaren fler chanser. Har en bok till stående i bokhyllan och hoppas verkligen inte att det kommer dröja för länge innan jag ger mig i kast med även den.

3 anledningar till varför boken är värd att krypa upp i fåtöljen med:

1. Det blir så naturligt. Efter tio år i ett och samma förhållande så börjar helt plötsligt Delia fundera kring saker som det här med sexualitet och hur man helt plötsligt ska porträtera sig för blivande sexpartners. Den där osäkerhet hon känner känns uppfriskande att läsa om och förmodligen saker som jag själv skulle fundera en hel del kring om jag hamnade i en liknande situation som hon har hamnat i. Det känns äkta.

2. I den här berättelsen blir även männens känslor tydliga. Ofta får man kanske inte så god inblick i hur mannen känner det alla gånger - han blir inte den känsliga typen. I den här boken är det lite tvärt om, männen vågar också gråta. Faktiskt precis som jag faktiskt tror att det är på riktigt.

3. Allt annat än perfekta familjer har man ju läst om innan i genren så också i denna. Men återigen blir det mer på riktigt. Jag älskar Delias familj eller framför allt hur den framställs. Det är en ganska socialt icke-fungerande familj - där det är svårt att prata om känslor och om varför Delia funderar på att göra slut med Paul. Framför allt gillar jag Delias bror Ralph. Han beskrivs som en sådan person som skolans lärare alltid velat sätta en diagnos på men inte riktigt lyckas. Han lever för sina datorspel och har väldigt svårt med sociala och emotionella kontakter. Men samtidigt är han alltid ärlig och i sin ärlighet är han ett stort stöd för Delia. Samtidigt är det skönt att läsa om hur hon gärna vill hjälpa honom på alla sätt hon kan utan att alltid förstå att han kanske inte behöver hjälp utan är fullt nöjd precis som han är.

Det är inte jag, det är du får 4/5 i betyg av mig.

Boken finns att köpa hos Adlibris, Bokus och Cdon.